Miguel Ángel Brindisi: Mästare med Huracán på 70-talet, kompanjon med Maradona i Boca på 80-talet och den argentinska ligans elfte främsta målgöraren någonsin

Miguel Ángel Brindisi. På 70-talet var han med och vann ett väldigt minnesvärt ligaguld med Huracán. Men Miguel Ángel Brindisi hann också med att bli omåttligt populär i spanska Las Palmas och bilda en fruktad duo med Diego Maradona under inledningen på 80-talet. 

Miguel Ángel Brindisi är förmodligen allra mest förknippad med Huracán och det är såklart inte särskilt konstigt med tanke på att han spenderade majoriteten av sin spelarkarriär hos ”El Globo”. Han föddes och växte upp i området Almagro i Buenos Aires under inledningen på 50-talet. 1967 kom han upp i Huracáns seniorlag och skulle komma att vara med om en resa, tillsammans med föreningen, som blev historisk. 

Fyra år efter att Brindisi hade debuterat för Huracán anlände nämligen en herre till klubben som skulle förändra verkligheten för hela institutionen – och i förlängningen den totala fotbollsutvecklingen i landet. Den långhåriga gestalten hette César Luis Menotti och hans syn på fotbollen injicerade nya idéer i ett Huracán som inte blivit mästare på nästan 50 år. Detta skulle visa sig bära väldigt långt. 

1973 spelade föreningen en fantastiskt underhållande fotboll. Med ett fint kortpassningsspel och med spelare som kunde bjuda publiken på såväl iögonfallande finter – som konster vilka även motståndarsupportrarna imponerades av – kändes Menottis lag närmast ostoppbara. Människorna i Buenos Aires vallfärdades till Estadio Tomás Adolfo Ducó och såg Huracán storma mot ligaguldet. 

På mittfältet spelade en ikonisk duo där Brindisi fick sällskap av Carlos Babington. Det var som om dessa två lirare alltid hade spelat tillsammans. När allting stämde var duon som en samspelt opera. Brindisi med sin flärdiga spelstil och Babington med en fin teknik och en otroligt vass vänsterfot. Längre fram i banan fanns spelare som René Houseman och Roque Avallay. 

Huracán blev mästare den här säsongen och Menotti slog definitivt igenom som huvudtränare. Några år senare blev han Argentinas förbundskapten och skulle leda landet till VM-guldet 1978. För Brindisi – och flera av hans lagkamrater väntade först ett världsmästerskap i Västtyskland 1974. Turneringen skulle bli ett fiasko för Argentinas del. Månaden inför mästerskapet åkte truppen på en lång turné i Europa och mötte diverse länder i träningsmatcher. Detta var inte en optimal uppladdning enligt Brindisi då laget körde slut på sig själva.  

”Det var ett riktigt dåligt beslut att åka på en månadslång turné inför världsmästerskapet. När vi väl anlände till turneringen var vi helt slut. Det var inte heller en bra idé att blanda spelarna som var utlandsproffs med de inhemska spelarna.” 

Miguel Ángel Brindisi vann ligan med Huracán 1973.

Argentina mötte Nederländerna, med en viss Johan Cruyff i laget, inför mästerskapet och fick stryk med 4-1. Många i den argentinska delegationen hoppades att man skulle få ställas mot det nederländska laget i världsmästerskapet och få revansch. Detta då argentinarna kände att de hade bra koll på motståndarnas sätt att spela. Den här uppfattningen kunde inte ha varit mer felaktig. 

Efter ett skakigt gruppspel – där Argentina bland annat föll mot Polen i premiären – gick landslaget ändå vidare till nästa gruppspel. Väl där ställdes de mot Nederländerna och åkte på en ny kölhalning. Denna gång vann det orangea landslaget med 4-0 och skickade Argentina ut ur turneringen. 

”Den här matchen var den enda gången i mitt liv som jag känt mig helt impotent på en fotbollsplan. Och då spelade jag inte ens i matchen utan satt på bänken.” 

På klubblagsnivå lämnade Brindisi Huracán 1976 för att pröva på lyckan i spanska Las Palmas. Detta blev en lyckad sejour såväl sportsligt som privat. Under sin tid med den spanska klubben lyckades Brindisi hjälpa laget till en finalplats i Copa del Rey. Väl där gjorde faktiskt också den argentinska mittfältare mål, men det räckte inte mot ett stjärnspäckat Barcelona som vann finalen med 3-1. 

Många inom den spanska klubben anser än idag att denna värvning tillhör en av föreningens bästa genom alla tider. Det sägs att landsmannen Enrique Wolff hade ett finger med i övergången. Han ska nämligen ha övertygat Brindisi om att skriva på för Las Palmas. Detta då Wolff redan spelade för den spanska klubben. Samtidigt var Brindisi också angelägen om att få uppleva ett spännande Europaäventyr. 

Värvningen av Brindisi ansågs också ha varit en otrolig bedrift ifrån en klubb av Las Palmas dignitet. Argentinaren var nämligen, vid den här tidpunkten, en väldigt välmeriterad spelare som en liten förening, i likhet med Las Palmas, inte borde ha kunnat genomföra. Brindisi var 26 år vid tidpunkten för övergången och hade redan hunnit representera Argentina vid 52 tillfällen och hade blivit noterad för 16 mål. Samtidigt hade han, samma år, utsetts till Sydamerikas nästa bästa spelare bakom Pelé. 

Brindisi i Las Palmas matchtröja tillsammans med Johan Cruyff som spelade för Barcelona.

Efter tre år med Las Palmas vände Brindisi hem till Argentina igen för att spela ytterligare en vända med Huracán. Här sammanstrålade han med Babington och Avallay som även de hade varit ute på vift ett tag, men nu var tillbaka i föreningen där de allihop kände sig som allra mest hemma. 

”Det är som om vi alltid har spelat tillsammans. Ända sedan vi tre spelade ihop för första gången 1972 har vi förstått varandra. På den tiden brukade vi gå ut och äta på restaurang med våra flickvänner. Då gick vi först på bio och sen på restaurangen La Raya. Många gånger åt vi även asado på klubbens anläggningar.”

Brindisi.

”Huracán har alltid varit vårt hem. Här har vi fått uppleva oförglömliga ögonblick både som människor, men också som professionella fotbollsspelare. 1973 var vi en maskin. Vi visste i sömnen vad den andre skulle hitta på och inget lag kunde stoppa oss.”

Babington.

Men den andra sejouren i Huracán blev inte alls lika framgångsrik som den föregående. Visserligen visade trion Brindisi, Babington och Avallay stundtals upp ett väldigt vackert spel och besegrade bl.a. ärkerivalen San Lorenzo två gånger under samma kalenderår, men några titlar blev det inte. Istället valde Brindisi att lämna för Boca Juniors under inledningen på 80-talet och här sammanstrålade han med Argentinas största stjärnskott vid den här tidpunkten – och under många år framöver – Diego Maradona. 

De båda skapade ett närmast mytiskt förstående mellan vararandra och under ledning av den forne storspelaren Silvio Marzolini blev också Boca Juniors mästare i Metropolitana 1981. För att förstå Brindisis och Maradonas fantastiska samarbete – och den inverkan de hade på Boca Juniors ligaguld, den här säsongen, kan man konstatera att de tillsammans gjorde 33 av lagets totala målskörd på 60 mål. Maradona gjorde 17 fullträffar medan Brindisi smällde dit 16. 

Detta är kanske ett av de mer ikoniska mästarlag som någonsin bärgat en titel med Boca Juniors. Än idag är minnet av denna årgång väldigt levande och lagets matchtröja, i skrivande stund, är kraftfullt influerad av just det här mästarlaget. 1981 krossade Boca Juniors de flesta motståndarna och avfärdade bl.a. River Plate i ett minnesvärt derby där Maradona gjorde sina första mål i ett Superclásico. Brindisi själv hade, efter karriären, svårt att välja mellan mästarlaget Huracán 1973 och motsvarigheten i Boca Juniors 1981.

”Det laget som hade anpassat sig bäst till dagens fotboll är utan tvekan årgången med Boca Juniors. Om man däremot bara ser till det estetisk, då är det utan tvekan Huracán-årgången. Det laget hade en speciell fotbollsmässig stil som tilltalade en hel värld. Boca-laget däremot hade mer kämpaglöd.”

Samtidigt var Brindisi också tydlig med att Maradonas inverkan på Bocas guldlag 1981 var obeskrivlig och saknade motsvarighet. 

”Jag spelade på en hög nivå den säsongen, men detta var ett lag som bestod av tio spelare och Maradona. Utan tvekan var det på det viset. I alla lag som Diego spelade i var det så. Samtidigt var det en enorm motivation att ha honom i laget.”

I Boca Juniors tillsammans med målvakten Hugo Gatti och lekkamraten Diego Maradona.

Efter två år med Boca Juniors fortsatte Brindisi sin karriär med en flytt till den uruguayanska storklubben Club Nacional. Därefter vände han hem till Racing Club där han också valde att avsluta sin karriär. Enligt statistik ifrån FIFA gjorde Brindisi 351 mål på 696 matcher under sin spelarkarriär. 194 av dessa kom i den argentinska ligan vilket gör honom till den elfte bästa målgöraren i ligans historia. 

Precis som många andra f.d. fotbollsspelare gav sig även Brindisi in i tränarbranschen efter avslutad spelarkarriär. Genom åren har han hunnit med att leda 14 olika klubbar och har dessutom bärgat ett antal stora titlar. På 80-talet blev han t.ex. dubbel ligamästare i Guatemala med klubben Municipal och samma sak åstadkom Brindisi med Barcelona, i Ecuador, under skarven mellan 80- och 90-talet. 

Under 90-talet blev han senare en väldigt framgångsrik tränare för Independiente. Mellan 1992 och 1995 ledde Brindisi den argentinska storklubben till ett ligaguld samt titlar i Supercopa Sudamericana och Recopa Sudamericana. Brindisis sista titel som tränare kom med mexikanska Atlas 2008 och sedan 2013 har han inte lett någon klubb utan är pensionerad. 

Han kan emellertid se tillbaka på en väldigt framgångsrik spelar – och tränarkarriär. Miguel Ángel Brindisi var en del av det historiska Huracán som vann ligan under Menotti 1973, han fick en kraschad landslagskarriär p.g.a fiaskot i Västtyskland året efter och sedan på 80-talet bildade han en fruktat duo med självaste Diego Maradona i Boca Juniors. Däremellan hann Brindisi dessutom med att bli omåttligt populär i spanska Las Palmas. 

Han var en teknisk och målfarlig offensiv mittfältare som symboliserade allting som Cesár Luis Menotti ville se i en fotbollsspelare. Det var vackert, poetiskt och många gånger väldigt framgångsrikt.