René Houseman: Yttermittfältaren som dribblade sig in i den argentinska fotbollspublikens hjärta

René Houseman. Han dribblade sig in i den argentinska fotbollspublikens hjärta och var med om att vinna VM på hemmaplan 1978. Dock hade Houseman det jobbigt utanför planen med ett tungt alkoholmissbruk hängandes över sig.

”Var inte orolig mamma, dessa fötter kommer att rädda dig.” Orden kom ifrån en sjuårig René Houseman som växte upp i det fattiga området Bajo Belgrano, i Buenos Aires. Bajo Belgrano klassificeras som en ”villa” i Argentina och benämns ofta som ett av dom mer utsatt områdena i huvudstaden.

”Att bo där var det bästa som hände mig i livet. Inte någon annanstans har jag känt mig så lugn som i Bajo Belgrano. Jag var en glad pojke, som inte saknade någonting. Jag spenderade hela dagarna kickandes en boll mot husväggen”.

När han var liten älskade Houseman att spela fotboll ute på gatan, men det var inte alltid som fotbollen var den enda prioriteringen i livet. Familjen kom ifrån spartanska förhållanden och för att försörja sig, innan fotbollskarriären tog fart, arbetade René på ett företag vilka levererade kött till diverse matvaruaffärer inne i huvudstaden.

”Vilket jobb, under mitt liv, som jag tyckte mest om? Om jag ska vara helt ärlig har jag aldrig gillat att arbeta, så enkelt är det. Jag jobbade med det mesta; slaktare, apotekspersonal och grönsakshandlare. Men det jobbet jag gillade mest var det på slakteriet. Just därför kan jag, än idag, skiva upp köttet riktigt snyggt”.

Som liten grabb hejade Houseman på Boca Juniors, men livet lärde honom sedan att bli förälskad i en helt annan förening.

”Det är sant att jag hejade på Boca och hade ”Rojitas” som idol. Men när jag började spela för Huracán fick jag känslor för dom – och det hela slutade med att jag blev supporter till ”El Globo”.

René Houseman är förmodligen mest ihågkommen för åren tillsammans med Huracán samt det argentinska landslaget.

Trots att Houseman ville spela för Excursionistas, som liten grabb, hamnade han istället hos ärkerivalen Defensores de Belgrano. Detta eftersom Excursionistas ansåg att den unge grabben var alldeles för mycket ”villero”* för att spela i laget.
 
När Houseman sedan blev köpt av Huracán 1973 var det hans första, men defintivt inte sista, möte med César Luis Menotti. Huracán hade blivit intresserade av honom redan när han spelade för Defensores i Primera C och vunnit ligan med detta lag 1971.

Menotti hade fått ett tips om att där fanns en intressant spelare i Defensores och efter att ha sett Houseman live var Menotti säker på sin sak. Tillsammans med Huracán vann den offensive yttermittfältaren ligan 1973 och blev snabbt en publikfavorit bland klubbens supportrar. Laget innehöll många stjärnspelare, förutom Houseman – däribland Carlos Babington, Miguel Ángel Brindisi och Omar Larrosa.

Huracán var dock oroliga över Housemans alkoholkonsumtion, som dom hade fått höra var riktigt illavarslande. Detta gjorde att Huracán placerade sitt nyförvärv i en lägenhet långt ifrån personerna, vilka dom menade hade dåligt inflytande på honom.

Det hjälpte dock inte nämnvärt. Houseman har i efterhand berättat om hur han spelade berusad i en match mot River Plate 1977. Dagen innan hade han firat sin sons födelsedag och Houseman hade, i vanlig ordning, druckit några glas för mycket. Hans lagkamrater gav honom några koppar kaffe och ställde honom i den iskalla duschen, men det hjälpte inte.

”Jag fick starta på bänken men kom in i den andra halvleken då det fortfarande stod 0–0. Jag dribblade förbi tre River Plate-försvarare och gjorde det första målet i matchen. Efter målet så föll jag till marken och började skratta, jag var helt slut och bad därför också om att bli utbytt. Efter det åkte jag direkt hem och somnade. Än idag minns jag ingenting av matchen utan allt detta har mina lagkamrater berättat för mig i efterhand.”

VM 1974 var första gången som Houseman var med i en argentinsk VM-trupp. Mästerskapet i Västtyskland blev en flopp för Argentinas vidkommande där man blev totalt utspelade, av bl.a. Nederländerna, i det andra gruppspelet.

”Det var många spelare i det laget som endast var med för att visa upp sig i Europa. Därför gick det också som det gick”.

René Houseman i det argentinska landslaget.

Under turneringen var dock Houseman Argentinas främste målskytt med sina tre mål. Till världsmästerskapet på hemmaplan 1978 var förväntningarna på både Houseman och Argentina skyhöga. Här kom han också att spela en viktig roll under hela turneringen.

I det andra gruppspelet stod han för ett av målen när Peru krossades med 6–0 – en match som tog Argentina till VM-final mot Nederländerna.

I finalen fick dock Houseman börja på bänken. Hans främsta utmanare om platsen till vänster i anfallet var Oscar Alberto Ortiz och det blev istället han som fick tränare Menottis förtroende i finalen. Houseman kom emellertid in i den 75:e minuten och var på planen när Daniel Bertoni satte dit spiken i kistan efter 115 minuters spel.

Efter sju år med Huracán hamnade Houseman hos River Plate under inledningen på 80-talet. Dessvärre blev inte detta någon särskilt succéfylld epok och yttermittfältaren lämnade redan efter en säsong.

”Min sämsta tid i karriären var utan tvekan sejouren med River Plate. Jag saknade den där lilla turen och fick ingen kontinuitet. Jag kunde inte acklimatisera mig till laget och blev tillslut tvungen att lämna. Det var synd”.

Därefter blev det några år utomlands för Housemans del. Först spelade han en säsong för den chilenska storklubben Colo Colo innan han, något överraskande, valde att gå till Sydafrika och klubben Amazulu. Själv menar han dock att det var en angenäm upplevelse.

”Det var väldigt trevligt. Jag fascinerades av folket där. En av sakerna som fastnade rejält var deras damfotboll. Det var spektakulärt att kolla på. Sen lärde jag mig lite fraser på engelska, vilka också var användbara. Framförallt tre stycken; ”En öl, ett glas vin och en scotch”.

Argentinas tränare César Menotti jämförde Houseman flera gånger med spelare som Maradona och Garrincha. Den argentinske yttermittfältaren hade samma förkärlek till dribblingar som brasilianaren och precis som Garrincha såg han lite ”avig” ut på planen när han gled fram mellan försvararna. Karriären avslutades i Excursionistas – klubben Houseman velat spela i som ung.

Houseman dog den 22:e mars 2018 efter att ha blivit diagnostiserad med tungcancer året dessförinnan. Bara några veckor innan dödsbeskedet kom gick Huracán ut på sin hemsida och letade efter bloddonationer till Houseman. När dödsbeskedet kom var det många av hans forna lagkamrater som uttryckte sin sorg.

Osvaldo Ardiles spelade med Houseman i landslaget och uttryckte sig såhär om sin tidigare lagkamrat – och nära vän.

”René var en extraordinär spelare. Unik på väldigt många sätt och vis  Han hade den största talangen man kan tänka sig, samt mod och snabbhet. Jag känner mig priviligierad över att ha fått spela ihop med honom. Att ha haft den erfarenheten värderar jag enormt högt. Vila i frid min vän”.

*Fotnot: ”Villero” är ett öknamn som man i Argentina använde – och fortfarande använder – på personer ifrån mindre välbärgade områden.