1962: Den där straffen som Antonio Roma räddade ifrån Delem

1962. Domaren pekar på straffpunkten och en öronbedövande tystnad infinner sig på La Bombonera i Buenos Aires. Det enda som hörs är dom ljudliga protesterna ifrån Boca Juniors spelare som nu försöker övertyga domaren, Carlos Nai Foino, om att där inte har existerat någon förseelse som skulle kunna rendera i en straffspark.

Efter att ha läst igenom åtskilliga anekdoter ifrån Argentinas långa – och anrika fotbollshistoria har jag slagits av att en händelse ofta dyker upp och nämns i förbifarten; ”Den där straffen som Roma räddade ifrån Delem”.

Med detta i åtanken insåg jag att det är min förbannade skyldighet att ta reda på allt jag kan om denna historiska matchhändelse och sedan berätta den vidare för er.

Därför ska vi börja med att skruva tillbaka tiden till den 9 december 1962. Denna dag stod trafiken, på vägen mot La Bombonera, mer eller mindre stilla. Det som annars brukade var en väg, vilken var hyfsat tom på bilar, hade denna eftermiddag förvandlats till en igenkorkad passage.

Boca Juniors och River Plate skulle mötas i en renodlad seriefinal. Endast två omgångar återstod och dom båda storklubbarna – och ärkerivalerna placerade sig båda i toppen på 39 inspelade poäng. Eftersom inget annat lag ens var i närheten, av dessa båda jättar, var samtliga införstådda med att någon av Boca, eller River, skulle bli mästare.

Vid denna tidpunkt hade det gått 18 år sedan Boca Juniors senast blev mästare. Stora delar av 40 – och 50-talet hade nämligen istället tillhört River Plate och deras ikoniska lag; ”La Máquina”. Vad ingen visste om, där och då 1962, var att River i sin tur var på väg in i deras 18-åriga titeltorka och som inte skulle ta slut förrän 1975.

Åter tillbaka på La Bombonera den där decemberdagen 1962 och Boca Juniors har precis tagit ledningen med 1-0 genom Paulo Valentim. Den brasilianska anfallaren hade tryckt dit en straffspark och därmed gett sitt lag ett bra utgångsläge till tre poäng.

Plötsligt slinker Rivers stjärnanfallare, Luis Artime, igenom Bocas backlinje och ramlar i en duell med Carmelo Simeone. Domaren Nai Foino tvekar inte utan pekar direkt på straffpunkten. Domaren i fråga var en karaktär i sig. Nai Foino var en bastant – och respektingivande herre som mätte 183 centimeter och vägde strax över 100 kg.

Hemmalagets försvarare försöker förtvivlat att övertyga domaren om att det inte borde vara straff samtidigt som en ödesmättande tystnad faller över La Bomboneras betongläktare.

Hukandes sätter sig hemmalagets målvakt, Antonio Roma, mot den ena stolpen och förbereder sig på det som ska komma att bli ett historiskt ögonblick.

”Jag var helt lugn och hukade mig vid den ena stolpen samtidigt som dom andra diskuterade högljutt med domaren. I övrigt var arenan totalt tyst”.

Domaren struntade högaktningsfullt i alla protester och vidmakthöll att straffen skulle slås. Fram steg Rivers brasilianare Lázaro Ruiz Quevedo – även kallade ”Delem” och greppade tag i bollen. Han stegade upp en ansats och började sin färd fram mot bollen.

Antonio Roma stod kvar på linjen, men tog några snabba steg framåt och kastade sig till höger varpå han, med knuten näve, boxade bort bollen ifrån mål.

”Delem sköt stenhårt och jag lyckades nå den med högerhanden. Returen gick nästan hela vägen ut till hörnflaggan”.

Antonio Roma styr bort den historiska straffen ifrån Delem.

När straffen väl var slagen var det River-spelarnas tur att protestera högljutt. Samtliga var oerhört irriterade över att Roma hade gått alldeles för tidigt och lämnat sin mållinje innan Delem sköt straffsparken. Men precis som i fallet med elvameterssparkens vara – eller icke vara, brydde sig inte domaren Nai Foino om protesterna. Istället svarade han syrligt; ”en bra slagen straff blir det mål på”.

La Bombonera exploderade givetvis i ett glädjevrål som hördes över stora delar av Buenos Aires. Antonio Roma började gråta av glädje och när domaren blåste av matchen hade Boca Juniors vunnit med 1-0.

”Den dagen grät jag av lycka, lutandes mot en av stolparna. Det var en oslagbar känsla. Det kändes som att hela arenan skakade. Mina ögon blev dimmiga och jag överöstes av kramar ifrån mina lagkamrater. Hejaropen ifrån supportrarna gjorde att det kändes som att dom också ville krama mig. Det var väldigt vackert. Ett fantastiskt minne”.

I den avslutande omgången besegrade Boca Juniors Estudiantes med 4-0 och blev således mästare. Många hävdar dock, med rätta, att titeln säkrades mot River Plate i omgången dessförinnan.

***

Boca Juniors startelva: Antonio Roma, José María Silvero, Silvio Marzolini, Carmelo Simeone, Antonio Rattín, Orlando Pecanha Carvalho, Héctor Pueblas, Norberto Menéndez, Paulo Valentim, Miguel Pezzi och Alberto González.

River Plates startelva: Amadeo Carrizo: Roque Ditro, Marcelo Etchegaray, Alberto Sainz, Vladislao Cap, José Varacka, Martín Pando, Juan Carlos Sarnari, Luis Artime, Delem och Roberto Frojuello.