Ángel Bargas: Vann Chacarita Juniors allra första ligaguld under slutet av 60-talet och blev flerfaldig mästare med Nantes i Frankrike

Ángel Bargas. Han vann Chacarita Juniors första – och hittills enda ligaguld under slutet av 60-talet, blev utsedd till Argentinas bästa spelare 1972 och vann tre ligaguld med franska Nantes. Ángel Bargas är ihågkommen som en snabb, teknisk och offensiv högerback som kunde chocka såväl tyskar – som fransmän under sin spelarkarriär.

Ángel Bargas föddes inte in i kärleken till Chacarita Juniors, men livet lärde honom att älska föreningen. Han växte upp i Buenos Aires och började spela för Racing i Avellaneda. Dock skulle han tämligen snabbt gå vidare i karriären och anlända till Chacarita Juniors. Detta blev inledningen på en kärlekshistoria som skulle vara för resten av livet.

När Bargas anlände till föreningen hade de aldrig någonsin vunnit Argentinas högsta division förut. Men med den tekniske högerbacken i laget lyckades Chacarita Juniors bli mästare 1969 efter att ha besegrat River Plate i finalen med 4-1.

”Det som alltid har attraherat mig med föreningen är supportrarna. Det handlar inte om att försöka vara en supporter själv. Chaca är något du upplever. Jag upplevde dem ifrån fotbollsplanen. Chacarita måste spela i Primera. Klubben är en känsla. Du lär dig att älska föreningen. Omklädningsrummen var fantastiska på den här tiden, vi hade väldigt roligt tillsammans. Dessutom hade vi flera tränare som var väldigt duktiga och som jag lärde mig massvis utav. Vi hade ett fantastiskt lag och blev också mästare efter att ha besegrat River med 4-1 på Racings hemmaplan. Chaca var boosten som jag behövde i min karriär.”

Två år efter ligaguldet blev Chacarita Juniors inbjudna av FC Barcelona för att spela i deras årliga försäsongsturnering Copa Joan Gamper. I denna lyckades Chaca chocka stora delar av fotbollsvärlden när de besegrade ett stjärnspäckat Bayern München med 2-0.

”De hade Beckenbauer, Gerd Müller och ännu fler stjärnspelare i laget. Dessutom var de alla långa spelare. Vi var däremot mycket mindre till växten. Vi skrattade bara åt det hela och tog hela utmaningen mer avslappnat. Men när matchen väl började kom allvaret in i handlingen och det är något som man alltid bär med sig inombords. De tittade nog på oss och tänkte; ’dessa kommer vi att besegra enkelt’, men vi gjorde en fantastisk match och kunde också besegra dem.”

Chacaritas fullträffar gjordes av Ángel Marcos och Rodolfo Fucceneco. Efteråt tävlade tidningarna om att unisont hylla det argentinska laget och deras otroliga insats. Den spanska tidningen Marca skrev bland annat så här.

”MED FINTER OCH ETT DOMINERANDE BOLLINNEHAV och MED ÖVERRASKANDE TEMPOÖKNINGAR I SPELET VISADE ARGENTINARNA UPP EN SNABBHET I SITT SPEL SOM GÖR ATT DOM ABSOLUT INTE BEHÖVER VARA AVUNDSJUKA PÅ NÅGOT LAG I hela EUROPA. De IRRITERADE De TYSKA JÄTTARNA OCH I SLUTÄNDANDE GJORDE MAN EUROPÉERNA ALLDELES SNURRIGA MED SITT SPEL.” 

Mundo Deportivo stämde också in i hyllningskören.

”I TEORIN HANDLADE DET OM en KRAFTFULL FOTBOLL MOT en FANTASIfull. ÄVEN OM DEN JÄMFÖRELSEN KAN KÄNNAS BLEK, VAR DET EXAKT DETta VI FICK SE. I DET här FALLET VAR DET FANTASIN, DET ELEGANTA SPELET – OCH BOLLKONTROLLEN SOM VISADE SIG, I DET LÅNGA LOPPET, VARA DET MEST EFFEKTIVA SPELSÄTTET.”

Framgångarna med Chacarita Juniors fortsatte för Bargas vidkommande och 1972 utsågs han till Argentinas bästa fotbollsspelare. I samma veva blev han dessutom uttagen i det argentinska landslaget som höll på att förbereda sig inför världsmästerskapet i Västtyskland två år senare.

”Jag gjorde en riktigt bra säsong med ett Chacarita som fungerade väldigt bra. Uttagningen till landslaget gjorde också att de trodde lite mer på mig.”

Chacarita Juniors blev Ángel Bargas stora kärlek i livet.

Någonting hade dock skett redan efter segern mot Bayern München i Copa Joan Gamper. Efter triumfen knackade nämligen lagets läkare på dörren till omklädningsrummet och meddelade högerbacken att Chacarita Juniors hade sålt Bargas till den franska klubben Nantes. Detta klubbyte skulle visa sig bli det viktigaste som skedde i hans karriär, men det första intrycket var allt annat än bra.

”När det väl var dags att resa dit visste jag att jag skulle gå av vid tågstationen i Nantes. Jag var nervös eftersom jag var helt ensam. Jag kände inte någon och ingen hade följt med mig på resan. Jag gick omgående till det största hotellet i staden och där sa en; ’Bargas, hallå’. Då insåg jag att mitt namn och fotografi hade börjat dyka upp i staden. Jag meddelade att jag letade efter tränaren i laget och att jag väldigt gärna ville träffa honom. Efter någon timme dök han upp och jag fick lära känna honom. Dagen efter blev jag presenterad för klubben. De trodde nog att det skulle komma ”en Beckenbauer” som var 190 cm lång och jag hörde hur de mumlade för sig själva. Inombords sa jag bara; ’vänta bara så ska ni få se vem jag är’. Vi gjorde sedan en fantastisk turnering, blev mästare, spelade finalen av cupen och jag blev utsedd till den bästa utländska spelaren i hela ligan.”

Bargas trivdes fantastiskt i den franska klubben och vann, som sagt, ligan redan under sin första säsong i föreningen. Nantes var ett av Frankrikes bästa klubblag under 70-talet och Bargas skulle få glädjen att vinna sammanlagt tre ligatitlar med dem. I Nantes blev han också, återigen, lagkamrat med Ángel Marcos som han delat omklädningsrum med i Chacarita Juniors.

”Mina bästa år som fotbollsspelare upplevde jag i Nantes. De behandlade mig väldigt bra och jag kände mig som en viktig del av laget. Jag fick dessutom möjligheten att vinna den där utmärkelsen (som bästa utländska spelare), vilket jag inte hade sett framför mig när jag skrivit på för klubben. Sedan hade jag en liten speciell sak för mig. Jag hade alltid Chacas tröja på mig under Nantes matchtröja och för den delen samtliga klubbar som jag spelade för därefter. För mig var det en extra motivation. Jag kände klubben inom mig.”

Bargas lärde sig att älska Chacarita Juniors. Detta trots att klubben inte hade varit den förening som han hejat på som liten. Dock var han emellertid en aning besviken på föreningen att de inte har uppmärksammat mästarna ifrån 1969 särskilt mycket i efterhand. Detta lag är, trots allt, än idag den enda konstellationen som vunnit en stor titel med klubben.

”Det jag tycker är lite synd är att föreningen har glömt bort mig, Franco Frassoldati och resterande delen av guldlaget. Jag tycker att vi skulle ha fått en egen loge på arenan. Men det är som det är. Kanske är det så att Chacarita inte har vetat hur de ska visa uppskattning för oss som blev mästare 1969.”

Bargas insatser i Nantes gjorde att han blev ännu mer aktuell för det argentinska landslaget och när VM 1974 stod för dörren var han redo.

”Jag förväntade mig att bli uttagen. Jag köpte tidningen varje dag och kollade. Först var inte mitt namn med, men lyckligtvis läste jag ’Bargas’ en vacker dag. Jag var på en intressant nivå rent individuellt, men som lag gjorde vi kanske inte ett så pass bra mästerskap som vi hade kunnat göra. Organisationen runt landslaget var inte heller den bästa och det kände vi spelare av. Tränarna hade inte den där personligheten som gjorde att vi spelare kände att vi var på väg att spela ett världsmästerskap. Samtidigt var jag väldigt motiverad och under min landslagströja hade jag såklart, som vanligt, Chacaritas matchtröja.”

Bargas var uttagen – och spelade i VM 1974.

Det gick inget vidare för Argentina i mästerskapet. Landet blev utslagna i det andra gruppspelet efter att ha blivit kölhalade av Nederländerna. Bargas spelade i premiären mot Polen – som Argentina förlorade med 3-2 – och i de två avslutade matcherna mot Brasilien och Östtyskland. Precis som för många andra spelare i detta landslag markerade mästerskapet i Västtyskland slutet på Bargas karriär i det argentinska landslaget. Totalt blev det runt trettio matcher för Argentina mellan 1971 och 74.

Bargas spelade för Nantes fram till 1979. Därefter flyttade han vidare inom Frankrike och spelade för Metz, Louhans Cuiseaux, Le Puy och Angouleme. Det var också i den sistnämnda klubben som han avslutade hela sin aktiva spelarkarriär i.

Efter åren som fotbollsspelare reste Bargas hem till Argentina igen. Tanken var att bli tränare och han ledde också en rad klubbar i landet, men med sparsamma framgångar som resultat. Hans sista klubb som huvudtränare var faktiskt med den okända belgiska föreningen Seressien. Själv menar Bargas att ifall han hade haft en agent – eller rådgivare hade tränarkarriären kanske sett annorlunda ut.

”Hade jag haft en agent – eller rådgivare hade allting varit annorlunda idag. Det är ett onödigt ont. Jag saknade verkligen detta. Det gick nämligen bra för mig i utlandet, som i Belgien. Här lärde jag känna min fru, men sedan återvände jag till Argentina. Jag kände att jag var tvungen att träna Chacarita och kanske skulle jag få chansen i större klubbar. Jag kan inte klaga över min karriär, men ibland kan jag känna; ’fan alltså, du tog fel beslut din idiot.”

Ángel Bargas hade en hyfsat händelserik karriär där åren i Chacarita Juniors och franska Nantes var höjdpunkterna. Tillsammans med den argentinska klubben vann han deras första – och hittills enda ligaguld någonsin och i Frankrike blev han mästare tre gånger.

Att landslagskarriären inte blev någon höjdare hade till stor del att göra med det faktum att Argentina stod för ett sådant monumentalt fiasko i VM 1974, men det var såklart inte uteslutande Bargas fel. Han var en snabb, teknisk och offensiv högerback som chockade såväl tyskar som fransmän under sina glansdagar.