Juan Carlos Cárdenas: Anfallaren som gjorde det viktigaste målet i Racings långa historia

Juan Carlos Cárdenas. Den fjärde november 1967 är ingraverat i Racing-supportrarnas minnen för all framtid. Det var på den här dagen som storklubben nådde upp till toppen av fotbollsvärlden. Den dagen då föreningen stod allra högst upp på podiet och kunde titulera sig världsmästare.

Det tredje finalmötet, av Interkontinentalcupen 1967, på Estadio Centenario i Montevideo står och väger när den andra halvleken alldeles strax har pågått i tio minuter. Juan Carlos Cárdenas tar emot bollen på offensiv planhalva, avancerar några meter innan han drar på det som ska komma att bli det mest ikoniska målet i hela Racings långa historia. Bollen letar sig nämligen därefter perfekt upp i Celtic-målvakten John Fallons högra kryss. Ett vilt jubel utbryter på Uruguays nationalarena bland de drygt 25,000 tillresta Racings-supportrarna.

”Det var som ett manus, om du förstår vad jag menar? Som om alltihop var en film – förutbestämt. Efter att jag hade skjutit (och bollen gått i mål) stod jag bara med armarna i luften ungefär precis vid bänken där Pizzuti (tränaren) befann sig. Jag hoppade upp i hans famn och även Coco Basile, som blivit utvisad och stod i spelartunneln, anslöt. Bakom dem fanns de tusentals supportrarna till Racing som hade rest till finalen. Jag hade allihop framför mig, firandes. Det är något som jag aldrig kommer att glömma.”

Juan Carlos Cárdenas med pokalen i Interkontinentalcupen.

Finalen av Interkontinentalcupen 1967 är fortfarande, än idag, den enskilt största prestationen som Racing har uppnått som förening. Det var också toppen på Juan Carlos Cárdenas långa spelarkarriär. Åren som hade lett fram till denna kröning i Montevideo utgjorde de lyckligaste säsongerna i hans karriär och i Racings hela klubbhistoria.

Året innan segern mot Celtic hade Racing blivit mästare i Argentina efter att ha slagits med River Plate in på målsnöret. Laget tränades av den f.d. spelaren José Pizzuti och han kom att bli en ikonisk tränare för storklubben. Under 60-talet utformade han det som blev ihågkommit som ”El equipo de José” – Josés lag – och klubben skördade stora framgångar.

Racing vann Copa Libertadores 1967 efter att finalen mot uruguayanska Club Nacional tvingade fram tre finaler efter att de första två hade slutat mållösa. Samma sak skulle faktiskt hända även i Interkontinentalcupen senare samma år mot Celtic. Skottarna vann nämligen först mötet på hemmaplan med 1-0 och tog också ledningen i returen som spelades i Avellaneda. Men Racing gav inte upp, utan vände och vann med 2-1 – efter bl.a. ett mål av Cárdenas – och tvingade fram en avgörande final i Montevideo. På den här tiden existerade nämligen inte bortamålsregeln.

Den tredje finalen i Uruguays huvudstad vanns sedan av Racing efter Cárdenas makalöst vackra drömmål efter femtiofem spelade minuter. Juan Carlos Cárdenas föddes i den nordliga argentinska staden Santiago del Estero och fick passande nog smeknamnet ”El Chango” – något som folk ifrån de nordliga delarna av landet ofta kallades.

Under inledningen på 60-talet blev Cárdenas upptäckt av Racing när han spelade för den lokala föreningen Unión de Santiago del Estero. Förutom en kortare utlåning, 1964, till Nueva Chicago spelade Cárdenas för Racing under resterande delen av 60-talet och ända fram till 1972 när han lämnade för Mexiko. Han har beskrivits som en otroligt bollskicklig anfallare och på Racings egen hemsida finns bl.a. denna beskrivning av den ikoniska Cárdenas.

”Han var en central anfallare som aldrig blev statisk. Han var otroligt dynamisk i sitt sätt att spela på, med en fantastisk känsla för att skaka av sig sin markering, ge sig ut på kanterna och ta sig förbi sin motståndare. Han hade många kvalitéer för att penetrera motståndarnas försvar, kvick i sina korta toucher och hade ett väldigt fint avslut.”

Cárdenas jublar över sitt mål mot Celtic 1967.

Under tio års tid bar Cárdenas Racings matchtröja och gjorde 340 matcher för klubben – vilket än idag gör honom till den spelaren med tredje flest match i föreningens historia. Hans nittiosex mål gör honom också till en av föreningens främsta målgörare någonsin.

Efter åren i Mexiko – där han spelade för både Puebla och Veracruz – vände Cárdenas tillbaka till Racing 1976 och spelade ytterligare en säsong för storklubben innan han lade skorna på hyllan. Få gånger har en karriär definierats så pass mycket av ett enda mål som det Cárdenas gjorde mot Celtic 1967. Segern i Interkontinentalcupen gav ett enormt gensvar i hela Sydamerika. Hemma i Argentina kände även supportrar till andra lag en stolthet över att landet vunnit sin första titel i denna turnering.

Det fanns dock emellertid även kritiska röster och skottarna i Celtic var långt ifrån imponerade av sina motståndares sätt att spela på. Celtics ordförande, Robert Kelly, beskrev bl.a. matchen som; ”en ful och brutal final som inte innehöll någon fotboll alls.” Kelly var faktiskt även besviken på sina egna spelare, vilka han ansåg hade sjunkit till det argentinska lagets nivå. Som ett led i detta gav han samtliga spelare i Celtic en bötesbot på 250 pund för deras bristande uppträdande i Montevideo.

Den erkända tidningen i Europa, Reuters, skrev även de kritiskt om finalen. De skrev bl.a. så här; ”Ett barslagsmål där fotbollsskickligheten kom i skymundan för svingande knytnävslag, flygande skor och flagranta kroppstacklingar.” Även den franska motsvarigheten L’Équipe stämde in i kritikstormen och kallade finalen för; ”ett sorgset och nesligt spektakel.”

Att finaler i Interkontinentalcupen, på den här tiden, urartade tillhörde knappast ovanligheterna. Under åren som följde skulle Estudiantes vara inblandad i flera tuffa duster med europeiska motståndare. Oavsett hur mycket kritik som finalen i Montevideo 1967 fick kan ingen ta ifrån Cárdenas hans makalöst vackra mål som gav eko ute i fotbollsvärlden.

Efter sin spelarkarriär ledde han ett antal fotbollslag och styrde även, under några år, ungdomsakademin i sitt älskade Racing. Långt in på ålderns höst kunde man se Cárdenas på storklubbens hedersläktare i samband med Racings hemmamatcher. Det fanns en ömsesidig kärlek mellan den f.d. anfallaren och föreningen som varade livet ut.

2017 utnämndes Cárdenas till ”utmärkande idrottspersonlighet” i Argentina. Fem år senare gick han hastigt bort vid en ålder av 76 år. Racing uppmärksammad honom givetvis på sina sociala medier och skrev så här om sin forne hjälte.

”Vi är väldigt ledsna över att meddela att Juan Carlos ”El Chango” Cárdenas, författaren till det viktigaste målet i vår historia, har gått bort. Racing Club sänder i väg en kram till hela hans familj och till alla vänner.”

Juan Carlos Cárdenas nådde så högt man kunde, på den här tiden, vad det gällde klubblagsfotbollen i Sydamerika. Hans drömmål mot Celtic i Montevideo kommer förmodligen alltid att benämnas som; ”det viktigaste målet i Racings långa historia.” Det är inte svårt att förstå varför Cárdenas skapade ett band till föreningen som varade livet ut.