1931: När Vélez drog på turné med ett profilstarkt manskap

1931. Med en rad inlånade spelare i truppen begav sig Vélez Sarsfield, under inledningen på 30-talet, i väg på en turné som varade i fem månader och omfattade en handfull olika länder.

Under 1900-talets första halva var det väldigt vanligt att fotbollsklubbar i Argentina åkte på turné för att samla in välbehövliga slantar till den ständigt sinande klubbkassan. Vélez Sarsfield åkte på en minnesvärd sådan under inledningen på 30-talet.

Sex år tidigare hade Boca Juniors blivit väldigt uppmärksammade när de, som första lag ifrån Argentina, gjorde båtresan över Atlanten för att genomföra en lång turné i Europa. När Boca Juniors reste i väg vinkade 10,000 upprymda människor av de vid båtkajen. När laget väl kom hem väntade över 25,000 glada personer på deras ankomst.

Precis som i fallet med Boca hade Vélez Sarsfield lånat in ett flertal spelare för att genomföra sin turné 1931. Laget hade länge varit med i toppen av 1930-års ligatabell, men allteftersom matcherna fortlöpte föll laget längre och längre ner. När oktober månad inleddes stod det tydligt klart att laget inte skulle ha något med toppstriden att göra. Därutöver var risken att åka ur, även den, bortblåst. Detta renderade i att klubben tog beslutet att genomföra en turné i stället.

Vélez hade nämligen mottagit ett lukrativt erbjudande om en lång träningsmatchturné som skulle pågå under nästan ett halvår och som skulle inbringa en ansenlig summa pengar till föreningen. Kvar i Buenos Aires lämnade de några spelare medan resten gjorde sig redo för den långa resan. Dessutom lånade Vélez, som sagt, in en hel drös med profilerade spelare för att spetsa till laget under turnén.

Dessa spelare följde med; Clelio Caucia (en historisk målvakt i Vélez under amatöreran i landet och senare i livet jobbade han också som korrespondent för tidningen La Razón), Alfredo Forrester, Da Sáa, Alfredo Sánchez, Devoto, Arroupe, Alberto Álvarez, Spraggón, Garbini och Quiroga. Gerónimo Díaz och Agustín Peruch var båda inlånade ifrån Newell’s Old Boys, Alberto Chividini (inlånad ifrån Central Norte de Tucumán), Fernando Paternoster (inlånad ifrån Racing), Bernabé Ferreyra (inlånad ifrån Tigre), Francisco Varallo (inlånad ifrån Gimnasia) och Carlos Volante (inlånad ifrån Platense).

De uppmärksamma känner åtminstone till tre av de inlånade spelarna. Bernabé Ferreyra spelade för Tigre vid den här tiden punkten, men skulle två år senare bli såld till River Plate för ett miljonbelopp och bli en av klubbens främsta målskyttar någonsin. Francisco Varallo hade varit med vid världsmästerskapet 1930 och skulle komma att bli såld till Boca Juniors där han, precis som Bernabé, senare skulle vräkte in mål. Fernando Paternoster var även han med vid tidernas första VM-slutspel och samma sak gällde också Alberto Chividini.

Turnén skulle, som sagt, pågå i fem månader och omfatta fem olika länder. Den första matchen spelades den 30 november 1930 mot Colo Colo i Chile – en match som Vélez gick segrande ur med siffrorna 4-2. Resan omfattade sedan såväl Peru som Kuba, Mexiko och USA. Den avslutande matchen var, även den, mot Colo Colo och även den här gången gick Vélez segrande ur matchen (3-2).

Vélez Sarsfields turné under inledningen på 30-talet blev en succé.

Överlag gick turné väldigt bra såväl ekonomiskt – som sportsligt. Nitton segrar, fem oavgjorda och endast en förlust. Turnéns enda nederlag kom i USA mot klubben Fall River. Såväl Bernabé Ferreyra – som Francisco Varallo, visade upp sin målfarlighet. Den förstnämnda var turnéns bäste målgörare med sina trettioåtta gjorda mål. Varallo däremot stod för sexton.

En intressant detalj som bör nämnas är att Vélez ställdes mot Hakoah All Star i New York som var en otroligt speciell förening. Klubben hade först grundats i Wien och sedan fått en filial i USA. Under Andra Världskriget stängde nazisterna ner klubben eftersom den var grundad – och mest associerad med den judiska befolkningen. Klubbens ledning fick utstå enormt mycket antisemitism och när kriget väl var över kunde de till sist återuppta sin verksamhet. Tragisk nog hade dock många av föreningens anhängare dött under krigets gång. En av de mer erkända personerna, som var associerad med denna klubb, var Belá Guttmann. Han skulle senare bli en av Europas allra bästa tränare och leda Benfica till två Europacupsegrar på 60-talet.

Vélez möte med Hakoah slutade f.ö. med en 3-1-seger för den argentinska klubben. När turnén var till ända återvände de inlånade spelarna till sina respektive klubbar och vardagen löpte på precis som tidigare. Året efter hemkomsten var Vélez en av de sjutton klubbarna som bröt sig loss ifrån förbundets Primera Division – som fortsatt var en amatörliga – för att i stället skapa en professionell liga. Detta blev starten på ett årtionde som kom att förändra den argentinska klubblagsfotbollen i grunden.

***

Vélez matcher under turnén;

Chile:
Colo Colo. 4-2.
Kombinerat lag Valparaíso. 3-1.
Colo Colo. 2-2.
Everton (Chile). 1-0.

Peru:
Universidad de Lima. 5-3.

Kuba:
Juventud Asturiana. 3-1.
Fortuna. 6-0.
Sportivo Centro Gallego. 3-0.

Mexiko:
Germania Deportivo Club. 3-1.
Marte Football Club. 5-3.
Atlante. 1-1.
Asturias. 4-1.
Atlante. 4-2.

USA:
Kombinerat New York-lag. 3-1.
Fall River. 2-4.
Hakoah All Star. 3-1.

Kuba:
Juventud Asturiana. 1-1.

Peru:
Alianza Lima. 1-1.
Kombinerat lag i Huacho. 9-0.
Alianza Lima. 2-1.
Atlético Chalaco. 7-1.
Universidad de Lima. 3-0.
Alianza Lima. 3-3.

Chile:
Kombinerat lag Valparaíso. 3-0.
Colo Colo. 3-2.