Marcelo Salas: ”El Matador” som vann fem titlar med River Plate

Marcelo Salas. Han slog igenom i Universidad de Chile, köptes av River Plate framför näsan på Boca Juniors och blev här en otroligt populär målgörare som vann fyra ligatitlar i Argentina.

65 kilometer söder om den chilenske huvudstaden Santiago föddes Marcelo Salas i den timida, men ack så anrika staden Temuco. Han föddes på La Nochebuena (julafton) och den lille grabben skulle sannerligen växa upp och bli en ”julklapp” i ordets rätta bemärkelse.

Hans mamma Alicia härstammade ifrån urinvånarna Mapuche. Pappan Rosenberg såg genast en fotbollsspelare i sin son och det sägs att han ska ha utbrustit ett glatt tillrop vid Marcelos födelse och sagt; ”Förhoppningsvis blir han en bra fotbollsspelare”. Det skulle han sannerligen bli.

När Salas föddes på julafton 1974 hade den chilenske storklubben Universidad (de Chile) gått fem raka år utan något ligaguld. Vad ingen, där och då, såklart kunde förutse var att Salas skulle frälsa klubben många år senare. Han inledde med att spela för Deportes Temuco och imponerade redan ifrån början. En herre vid namn Hernán Luna fick upp ögonen för Salas under dessa år. Han var anställd på bussbolaget Lit, vilket ägdes av en förmögen man vid namn Humberto Lira. Denne var i sin tur en styrelseledamot i Universidad. Luna tipsade Lira om den unge grabben som han sett och Lira trodde på vittnesuppgifterna. Salas kontrakterades därmed av Universidad och drömmen om att komma ifrån småstaden – till huvudstaden – och slå igenom såg ut att kunna bli sann. Salas skulle inte behöva vänta särskilt länge på sin chans att få visa samtliga fotbollsentusiaster i Chile att han var en målskytt av rang.

Salas slog omgående igenom i storklubben. Redan som 19-åring gjorde han ett praktfullt hattrick mot ärkerivalerna Colo Colo och imponerade stort på samtliga åskådare. Samma säsong blev Universidad mästare för första gången på 25 år. Säsongen efter vann klubben återigen ligan och vid båda gulden hade Salas varit lagets bäste målgörare på 27 – respektive 17 mål. Universidads Barra – Los de Abajo – gav honom smeknamnet ”El Matador”, förmodligen delvis inspierade av det populära bandet i Sydamerika vid denna tidpunkt – Los Fabulosos Cadillacs – som hade en hitlåt med samma namn.

Tre dagar efter att Salas avgjort ytterligare ett derby mot Colo Colo var dags för hans första stora internationella test med det chilenska landslaget. Det var hans debut i seniorlandslaget och mot vilket annat land passade det bättre att göra detta mot än Diego Maradonas Argentina. Vid första bolltouchen testade Salas argentinarnas målvakt och senare i matchen skulle han göra ett av målen i ett möte som slutade 3-3. Debutantens insats hade imponerat på många och en slog fast att anfallaren var ett fenomen.

1994 var utan tvekan Salas stora genombrotts år såväl nationellt – som internationellt. Många f.d. fotbollsspelare ville hylla den unge talangen och Salas spåddes en lysande framtid. En av dessa var Sergio Livingstone – en f.d. målvakt som bl.a. gjort sig populär i Racing Club. Han sa såhär om Salas; ”Denna grabb är fantastisk. Han har ett bra avslut, han behöver vi inte vänta ett dugg med för att släppa fram. Han skippade talangstadiet helt och hållet. Han gick direkt ifrån att vara okänd till att bli en stor spelare utan att ta några mellansteg”. Chiles dåvarande president, Eduardo Frei Ruiz-Tagle uttalade sig också om Salas; ”Han är ett föredöme för landets unga medborgare. Kändiskapet gör honom inte snurrig. Han tar det istället med en beundransvärd naturlighet”.

Givetvis fanns det även tunga stunder, som det alltid finns, även under denna tid för Salas del. Copa América-turneringen 1995 blev ett monumentalt fiasko där Chile bl.a. föll med 4-0 mot Argentina. Givetvis reste sig Salas igen ifrån dessa motgångar. Hans mamma hade lärt honom att aldrig ge upp utan kämpa vidare på samma sätt som Mapuchefolket tappert hade krigat under århundraden mot det spanska kolonialväldet.

Anfallarens prestationer hade börjat locka till sig ett intresse ifrån klubbar utanför Chiles landgräns. Boca Juniors seglade upp som en av huvudintressenterna och Salas hade blivit rekommenderad till storklubbens huvudtränare Carlos Bilardo av dennes gamle lagkamrat i Estudiantes Miguel Ángel Russo. Visserligen trodde Bilardo stenhårt på sin gamle medspelare, men han var ändå skeptisk. Tränaren försökte få igenom en lånedeal, men Salas ville bara bli köpt – inte utlånad. Enligt honom själv föll affären bland annat p.g.a. detta.

”Jag åkte till La Bombonera för att träffa (Pedro) Pompilio. Jag var på väg att skriva på för Boca Juniors. Jag sammanstrålade med dessa och de sa att de ville låna mig. Då svarade jag att antingen blir det ett köp, eller så blir det ingen affär. I sådana fall åker jag tillbaka till Chile igen där jag trivdes bra”.

Marcelo Salas blev en publikfavorit hos River Plate.

Det sägs att Bilardo länge ska ha funderat kring ifall han skulle genomföra övergången eller inte, men sedan konstaterat att; ”ingen chilensk spelare har någonsin lyckats i Argentina”. Därefter föll affären till föga. Om Bilardo verkligen yppade dessa ord och ifall detta var anledningen till att affären gick i kras är högst oklart. Enligt tränaren själv ville han värva Salas, men affären kapades av River Plate med hjälp av en rik affärsman vid namn Carlos Gustavo Mascardi.

Det är visserligen sant att Mascardi var involverad i affären och att Salas, i slutändan, gick till River Plate, men om affären verkligen ”kapades” eller om Bilardo helt enkelt valde bort Salas p.g.a. att han var chilenare får vi nog aldrig helt säkert veta. Det finns också teorin – vilken förmodligen är den troligaste – att Bilardo helst ville låna honom efter en rad misslyckad värvningar och att när detta inte var möjligt försvann entusiasmen. Att Bilardo missade en spelare som Salas sved såklart med tanke på hur bra han skulle visa sig bli och det är högst troligt att tränaren ville göra en efterhandskonstruktion som ställde honom själv i bättre dager.

Med River Plate skulle Salas komma att skörda stora framgångar, bli extremt populär bland klubbens supportrar och vinna flera titlar. Dessutom skulle det visa sig att han gillade skarpt att göra mål på Boca Juniors. 1996 hade Salas spelat för Universidad när dessa åkte ut i semifinalen av Copa Libertadores mot just River Plate. En turnering som Los Millonarios sedermera vann. Nu var Salas plötsligt en del av det argentinska laget och även han skulle få vinna titlar med River.

Storklubben vann Aperturan 1996 och direkt därefter Clausuran samt Aperturan 1997. I båda titlarna var Salas fundamental med sina mål och framspelningar. Han kom till ett stjärnspäckat lag som fungerade exemplariskt tillsammans och Salas, som även han var i fin form, hade förmodligen inte kunnat komma till en bättre klubb, vid den här tidpunkten, än just River. Storklubben dominerade den inhemska fotbollen på 90-talet och Salas blev ett utropstecken och ersatte, på många sätt, Hernán Crespo som lämnat för Italien.

”River hade ett fantastiskt lag och även jag var i fin form. Det bästa som kunde hända mig var att få anlända till en klubb som var så pass bra sammansatt som River Plate var just då”.

Salas vann fem titlar med River Plate.

Salas svepte in som en virvelvind och tog den argentinska fotbollspubliken med storm. Efter två år med River Plate gick han vidare för att spela i Italien med först Lazio och sedan Juventus. I den förstnämnda klubben tränades han av Sven-Göran Eriksson och vann såväl Serie A – som den inhemska cupen 2000. Med Juventus blev Salas mästare i Italien ytterligare två gånger – även om han bara spelade sparsamt i Turinklubben – innan han valde att vända tillbaka till Argentina och River Plate.

Med den argentinske storklubben vann Salas ytterligare en ligatitel när Clausuran 2004 bärgades. Totalt gjorde anfallaren 117 matcher för River Plate och på dessa smällde han dit 46 mål. Här lyfte han fyra ligatitlar och vann Recopa Sudamericana 1997. Men framförallt tog han den argentinska fotbollspubliken med storm genom en uppoffrande spelstil och en näsa för mål som tog honom hela vägen till toppen av världsfotbollen.