Roberto Mouzo: Mittbacken som gjort flest matcher för Boca Juniors någonsin

Roberto Mouzo. Han är den spelaren som gjort flest matcher genom alla tider för Boca Juniors. Roberto Mouzo vann dessutom flera stora pokaler – däribland dubbla Copa Libertadores-titlar och en i Interkontinentalcupen. Efter spelarkarriären föll dock den f.d. mittbacken ner i en djup depression där han i slutändan räddades av sin egen hund när självmordstankarna höll på att konkretiseras.

Roberto Mouzo är Boca Juniors och Boca Juniors är Roberto Mouzo. Det är egentligen inte svårare än så. Dessa båda har haft en relation med varandra vilken sträckte sig genom nästan hela Mouzos aktiva karriär och som gjort honom odödlig bland storklubbens supportrar.

Han föddes visserligen i Avellaneda – och inte i Buenos Aires – under inledningen av 50-talet. Det var dock i huvudstaden som Mouzo skulle komma att göra sig ett namn under sin aktiva karriär. Redan som en liten grabb började han spela för Boca Juniors ungdomslag och jobbade sig sedan uppåt, genom ungdomsakademin, tills han tillslut fick chansen att göra sin seniordebut 1971.

Tillsammans med storklubben vann Mouzo dom finaste troféerna som går att vinna i Sydamerika. Under mitten av 70-talet började tränaren Juan Carlos Lorenzo att sätta ihop ett otroligt slagkraftigt lag som skulle komma att bli legendariskt i Boca Juniors. Mouzo var med och vann föreningens allra första Copa Libertadores-titel 1977. Detta efter att Boca bärgat ligan 1976 och därigenom kvalificerat sig för denna anrika turnering.

I gruppspelet hade Boca Juniors ställts mot bl.a. ärkerivalen River Plate och redan i den första omgången möttes dom båda antagonisterna på La Bombonera. Matchen stod länge och vägde innan den tippade över till hemmalagets favör efter att Daniel Passarella, i River Plate, blivit utvisad.

Under matchens allra sista sekunderar fick Mouzo chansen att avgöra tillställningen ifrån straffpunkten och det var såklart en möjlighet han inte tänkte missa. Visserligen tog hans initiala straffspark i stolpen, men efter att bollen studsat via ryggen på River Plates målvakt kunde han dundra in bollen i öppet mål.

Boca Juniors tog sig vidare som gruppetta efter att ha gått obesegrade genom hela gruppspelet. I slutändan ställdes man i finalen mot brasilianska Cruzeiro och efter att båda mötena slutat 1–0, till vardera lagen, tvingades en tredje match fram där Boca först blev mästare efter en dramatisk straffläggning. I denna slog Mouzo in lagets första straffspark och banade därigenom väg för klubbens allra första titel i Copa Libertadores.

Roberto Mouzo spenderade större delen av sin aktiva karriär i Boca Juniors.

Tack vare segern i turneringen fick Boca Juniors möjligheten att mäta sig med Borussia Mönchengladbach i Interkontinentalcupen. Dessvärre var inte Mouzo med i den avgörande returen, som spelades i Tyskland, då han hade ådragit sig en skada. Boca vann i imponerande stil med 3–0 efter att Darío Felman, Ernesto Mastrángelo och Carlos Salinas gjort målen.

Året efter lyckades Boca och Mouzo försvara sin titel i Copa Libertadores, men i Interkontinentalcupen blev det aldrig någon match då varken Europacupmästarna Liverpool – eller för den delen tvåan Club Brugge – kunde hitta ett ledigt datum i sina kalendrar.

Roberto Mouzo spelades fjorton säsonger för Boca Juniors och var med i klubbens startelva en bra bit in på 80-talet. 1981 var han en del av det historiska laget, vilket vann ligatiteln med en viss Diego Maradona i rollen som den starkast lysande stjärnan. Mouzo lämnade Boca först 1985 när han bestämde sig för att gå till Estudiantes Rio Cuarto.

I sin debut för Estudiantes ställdes han mot sin gamla förening. Vid ställningen 3–0 till Boca tilldelades Rio Cuarto-klubben en straffspark som Mouzo bestämde sig för att ta hand om. Det som sedan skedde är något vilket huvudpersonen själv gärna minns tillbaka på.

”Efter 30 minuter låg vi under med 3–0 och domaren dömde en straffspark till oss. Jag tog tag i bollen och i denna stund började massvis med saker att snurra runt i mitt huvud. Hela mitt liv i Boca Juniors, plakatet som supportrarna gett mig innan matchen, banderollen som hängde bakom ena målet med texten; ”Roberto: La 12 kommer aldrig att glömma dig”. Jag sköt straffen, som gick i mål, och sen hände denna otroliga upplevelse där jag fick se – och höra hur Boca-supportrarna firade ett mål vilket gjorts mot deras eget lag. Jag höll upp mina händer i en gest för att be om ursäkt, men i ärlighetens namn kände jag mest en enorm tacksamhet. Om jag ska vara helt ärlig kunde jag inte tro att det var sant”.

Efter spelarkarriären jobbade Mouzo ett tag som scout för Boca Juniors ungdomsakademi och reste runt i landet för att handplocka talanger till storklubben. Detta tog slut 2008 och ungefär i samma veva gick hans fru plötsligt bort i cancer.

”Ungefär i samma ögonblick som jag slutade i Boca drabbades min fru av denna sjukdom. Hon genomgick fem behandlingar med cellgifter innan hon dog under slutet av året. Min frus bortgång påverkade mig väldigt mycket, het plötsligt stod jag där utan någonting och helt ensam. Jag kände mig som en alldeles för tidig pensionär. Jag drabbades av en depression som nästan tog livet av mig”.

Depressionen blev så pass djup att Roberto Mouzo tillslut bestämde sig för att ta sitt eget liv. Lyckligtvis räddades han av sin egen hund.

”Min fru lämnade jordelivet när vi hade den bästa stunden i livet, när vi njöt av tillvaron och av våra barn. Jag minns att jag slutade bry mig om saker och slutade äta middag på kvällen. Tillslut tog jag en kniv och bestämde mig för att ta mitt liv. Det var en lördag för elva år sedan. Jag satt ensam hemma med kniven i handen och tänkte ta mitt liv, men plötsligt hoppade min hund upp och tog kniven ifrån mig. Därefter brast vi båda ut i tårar. Senare fick jag dessvärre avliva honom då han fick problem med en höft, men den lördagen räddade han mitt liv”.

Man brukar säga att människans bästa vän är hunden och i Roberto Mouzos fall går det verkligen att slå fast detta som en sanning. Utan sin schäferhund hade han förmodligen inte funnits kvar på jorden idag.

Mouzo vann det mesta som gick att vinna med Boca Juniors och han blev en ikon bland klubbens supportrar, men som så många gånger förr finns alltid en överhängande risk att när fotbollens strålkastare släcks – då glöms man plötsligt bort. När man sedan drabbas av en stor personlig tragedi, och där inte finns någon som kan hjälpa en, är det högst förståeligt att man faller ner i en djup depression.

Lyckligtvis finns Roberto Mouzo fortfarande med oss idag. Han som spelat flest matcher för Boca Juniors någonsin och som är den ende motståndaren, vars mål, har firats av Bocas egna supportrar.