Ezra Sued. Ett liv i Racings tjänst

Ezra Sued. Han var med vid invigningen av Racings nuvarande hemmaplan, Estadio Presidente Juan Domingo Perón, under inledningen av 50-talet. Dessutom vann han ligan tre år i rad med storklubben. Ezra Sued dedikerade hela sitt liv till Racing Club och det var såklart inte svårt att förstå varför kärleken blev besvarad ifrån läktarna.

”Jag är supporter till Racing. Jag föddes och växte upp här. Racing är min familj och jag har en kärlek till föreningen som går långt förbi enbart det fanatiska”.

Ezra Sued fick den oangenäma uppgiften att ersätta Enrique García, på vänsterkanten, i Racing Club när denne valde att avsluta sin karriär efter en svår skada. Sued åtog sig den svåra uppgiften och gjorde det med bravur. Han kom att spendera 12 år i storklubben och under dessa var han med om några väldigt historiska ögonblick i föreningens historia.

Det absolut största var såklart att Sued var en del av det historiska laget som blev ”Tricampeones” mellan 1949 – och 1951. Vad detta innebar var helt enkelt att Racing vann ligan tre år i rad. En enastående bedrift som få har lyckats med efter detta.

En annan historisk händelse, vilken Sued fick äran att vara med om tillsammans med storklubben, var när Racing invigde sin nya hemmaplan 1950. Den gamle arenan hade varit byggd i trä och det var helt enkelt dags att gå vidare till något mer modernt.

Landets president, Juan Perón, hade varit drivande bakom bygget eftersom han hade sympatier hos Avellanedaklubben. Därför döptes också hemmaplanen till hans ära – och presidenten gjorde dessutom den historiska första avsparken. Ezra Sued mindes, många år senare, vilken enorm fest det var runt invigningen av den nya arenan.

”Det var en oförglömlig fest eftersom vi hade flyttat runt på olika arenor, under tre års tid, och var väldigt angelägna om att få återvända hem igen. Jag var 27 år gammal. Det var väldigt emotionellt – och en stolthet att få spela premiären på den arenan. Perón gjorde den inledande avsparken”.

Samtidigt medgav Sued att han även gillat den gamla arenan och dessutom tagit med sig en liten bit av denna, innan den revs, som ett minne.

Ezra Sued föddes i början av juni 1923. När han fortfarande var liten flyttade familjen till området Floresta, i Buenos Aires, och han började spela fotboll för El Progreso och lite senare All Boys. Sued var faktiskt nära att gå till Ferro, istället för Racing, men orkade helt enkelt inte vänta på att få till ett provspel och i samma veva dök storklubben upp istället.

Han debuterade i Primera Division 1943 och spelade sedan fram tills 1955 för Racing. Som nämnts tidigare var Sued med och vann tre ligatitlar på rad i skarven mellan 40- och 50-talet. Han bildade ett väldigt fint sammarbete med två historiska spelare i Llamil Simes och Tucho Méndez.

Innan den nye arenan invigdes tränade Sued och hans lagkamrater på en plan precis vid sidan om. Han mindes hur han och hans medspelare kunde se hur bit för bit byggdes upp av denna väldiga arena – vilken än idag är storklubbens hemmaplan.

En intressant detalj runt denna stadion, som i folkmun kallas för El Cilindro, är att den ritades av tyska arkitekter vilka även varit med vid uppbyggande av det sönderbombade Europa efter Andra Världskriget.

Ezra Sued fick dessvärre inte respresentera sitt landslag särskilt många gånger under sin karriär. River Plates storstjärna, Félix Loustau, prenumererade på platsen som vänsteranfallare och totalt blev det faktiskt bara sex landskamper för Sued i den argentinska landslagströjan.

Desto bättre gick det med Racing. Förutom ligatitlarna var Sued även med vid ett flertal historiska – och spännande turnéer. Sammanlagt gjorde ytteranfallaren dessutom över 300 matcher för Racing och 47 mål. Under hela sin karriär spelade han med kontaktlinser och blev uppskattad av supportrar runt om i hela Argentina.

Racing Club var Ezra Sueds största kärlek i livet. Föreningen var något han bar med sig ända fram till döden 2011. Då dog Sued – 88 år gammal.

Han lyckades under sin karriär med det, tillsynes, omöjliga att ersätta Enrique García på vänsterkanten. Dessutom blev han mästare tre år i rad med Racing och var med när Juan Perón invigde storklubbens nya arenan.