Copa América 1922: Brasilien vann igen när Argentina inte kunde skicka bästa möjliga landslag

1922 var den andra gången i historien som Copa América spelades i Brasilien. Även denna gång drog värdnationen det längsta strået.

Glada 20-talet, som det kom att kallas, var bara två år gammalt när Brasilien stod som värd för Copa América för andra gången i historien. Men även fast det bara var tre år sedan det senaste mästerskapet tog plats i landet, hade det hunnit rinna en hel del vatten under broarna.

1920 hade Uruguay återigen vunnit mästerskapet och Argentina hade fått nöja sig med en allt för tillvand position som tvåa. Brasilien kom trea och Chile blev fyra. Året efter spelades mästerskapet i Buenos Aires och för första gången någonsin vann Argentina turneringen. Julio Libonatti briljerade, blev skytteligavinnare och banade väg för en fin fotbollskarriär i Italien.

1922 var det så återigen dags för Brasilien att stå värd för mästerskapet. Samtliga matcher skulle spelas på Estadio das Laranjeiras – som byggdes 1905 och existerar än idag – i Rio de Janeiro. Brasilien hade bett om att få arrangera mästerskapet som en del i firandet av deras 100-års jubileum för självständigheten.

Detta var första gången som fem lag deltog i turneringen och förutom Brasilien, Argentina, Uruguay och Chile, var även Paraguay med denna gång. För Argentinas vidkommande blev det en komplicerad turnering. Ligan tillät inte spelare ifrån storklubbarna River Plate, Independiente, Racing Club och San Lorenzo att delta vilket gjorde att nästan hela truppen utgjordes av spelare ifrån Rosarioklubbarna. Mest överreprensenterade var Newell’s Old Boys.

Argentina inledde mästerskapet på bästa möjliga sätt. Chile besegrades med 4-0 efter att Rosario Centrals anfallare, Julio Francia, smällt dit två mål under slutet av den första halvleken. Brasilien hade vid denna tidpunkt redan smygstartat mästerskapet med att spela oavgjort mot såväl Chile som Paraguay. Värdnationen led av att man saknade den store anfallsstjärnan, Arthur Friedenreich, och det offensiva spelet stämde inte alls för brassarna under inledningen på turneringen.

Argentina å sin sida följde upp sin premiärseger mot Chile med att förlora mot Uruguay med 1-0 och sedan mot brassarna med 2-0. Därmed såg utsikterna för att försvara guldet, ifrån året innan, mörka ut. Det hjälpte inte att Paraguay besegrades med 2-0 i den sista gruppspelsmatchen – återigen efter dubbla mål av Julio Francia – Argentina hade tillslut tre lag framför sig när gruppspelet var till ända.

Brasiliens guldlag 1922.

Dessa tre nationer var Brasilien, Paraguay och Uruguay. Samtliga hade hamnat på lika många poäng, varpå ett play-off skulle tas vid mellan dessa länder för att avgöra vem som skulle bli mästare. Uruguay valde dock att hoppa av. Den officiella förklaringen var att spelarna behövde åka hem, men andra berättelser gör gällande att Uruguays spelare var förbannade över domarinsatsen, i mötet med Paraguay som man förlorade med 1-0, och att detta egentligen var huvudanledningen.

Därför blev det en play-off match mellan Brasilien och Paraguay som brassarna vann med 3-0. Värdnationen hade nu fått upp farten ordentligt och Neco, samt Formiga, var i glödande målform. Brasilien vann därmed sina andra titel och återigen blev man mästare när turneringen spelades på hemmaplan. För Argentinas del var mästerskapet en besvikelse och det skavde att man inte kunnat skicka över bästa möjliga landslag till mästerskapet i Brasilien. En klen tröst var i alla fall att Julio Francia vann skytteligan på fyra gjorda mål.