Huracán och ”La década de oro”

Visst känner vi till historien om luftballongerna ifrån Buenos Aires. Om Jorge Newberys farkost som korsade tre länder i Sydamerika och som rev ner stora rubriker runt om i världen. När Huracán avancerat uppåt i det argentinska seriesystemet, på 10-talet, skickade man ett brev till Jorge och gjorde en poäng av att man nu hade gått upp lika många divisioner som ballonflygaren hade korsat länder. Huracán hade dock inte nått den högsta av nivåer vid det här laget. Man hade bara känt på början på det som skulle komma att bli ihågkommet som ”La década de oro” – gulddecenniet.

Huracán grundades 1903 i området Nueva Pompeya i Buenos Aires som ”Los Chiquitos de Pompeya” av ett gäng stundenter på skolan Luppi. Föreningen bytte sedan namn flera gånger där man bl.a. kallade sig för Defensores de Nueva Pompeya och Defensores de Villa Crespo.

Dock uppstod problem när några av grundarna skulle försöka skaffa en gummidekal med namnet tryckt på det och dom inte hade råd med alla bokstäver. En i sällskapet poängterade att det var bättre med ett kortare – och snärtigare namn som var lättare att få fäste bland gemene man. Enligt historien passerade grundarna en reklampelare på stan som gjorde reklam för legenden om ”El Huracán”. Därför föll valet på detta namn.

Kort tid senare ansökte föreningen om att få gå med i det argentinska seriesystemet och sakteligen började man att arbeta sig uppåt i divisionerna. Historien om Jorge Newbery, och hans godkännande till att använda hans luftballong som modell för klubbmärket, är en klassisk berättelse som är värd att nämnas.

Äventyraren, vars föräldrar hade emigrerat till Argentina ifrån USA under 1800-talet, hade gjort sig känd för sina ballongflygningar i Sydamerika. Flygningen den 28 december 1909 kom att bli den mest uppmärksammade. Detta då Newbery slog det sydamerikanska rekordet för längst distans med en luftballong – 550 km på 13 timmar. Dessutom flög han över tre länder – Argentina, Uruguay och Brasilien. Huracán frågade om man fick använda Newberys ballong som modell för sitt nya klubbmärke, vilket man fick, och så var historien om föreningens smeknamn ”El Globo” – luftballongerna – fött.

Jorge Newbery och hans luftballong.

Huracán jobbade sig upp genom divisionerna och nådde Primera Division till säsongen 1914. Samma år gick Jorge Newbery tragiskt bort i en flygolycka. Precis som många andra pionjärer inom flygningen, vid denna tidpunkt i världen, föll Newbery offer för sin egen nyfikenhet. Men vi har alla mycket att tacka såväl honom som många andra äventyrare för dom framsteg dom gjorde.

Tidernas första derby mot San Lorenzo spelades året efter Huracáns uppflyttning. Dessvärre fick man se sig slagna med 3-1, trots att José Laguna gett Huracán ledningen i matchen. Anfallaren kom att bli en framträdande spelare i Huracán under dom nästkommande 10 åren. Han hade fostrats i klubben och spelat sin första sejour i föreningen mellan 1908 och 1911. Efter några klubbbyten var han tillbaka i Huracán tre år senare och skulle sedan stanna i tio år. Laguna var en av spelarna som ledde Huracán in i gulddecenniet.

1916 kom man femma och året efter blev Huracán trea i Primera Division. 1916 hade också tidernas första mästerskap för sydamerikanska landslag spelats – förlagan till Copa América. Fyra lag deltog och Argentina kom tvåa efter Uruguay. Pedro Martínez blev den förste Huracánspelaren någonsin att representera Argentina i detta mästerskap. José Laguna blev även han inkallad till turneringen, och mötet med Brasilien. Detta efter att flera spelare blivit skadade och fått lämna återbud.

Hursomhelst började Huracán att krypa närmare Racing Club som var dominanterna, år ut och år in, i toppen av tabellen. När 10-talet slog över till 20-talet var man redo. Redan under det första året på det nya decenniet vann man sin första pokal någonsin när Copa Estímulo bärgades. Årets efter skulle deras första historiska ligaguld att säkras.

Huracán hade vid denna tidpunkt anförskaffat sig ett talangfullt – och gediget lag. Vi har redan nämnt José Laguna, men det finns fog att nämna fler spelare än honom. På mittfältet återfanns en viss Luis Monti och ni som har studerat VM-slutspelen i detalj vet att samme Monti styrde mittfältet i det argentinska landslag som tog sig hela vägen till tidernas första VM-final 1930. Det intressanta med Monti är att han bara spelade en säsong för Huracán innan han gick till Club Atlético Palermo. Efter det gick han vidare till Huracáns ärkerivaler San Lorenzo och spendera 8 år i storklubben.

I Huracáns guldlag ifrån 1921 är det också värt att nämna Cesáreo Onzari som sägs ha varit den första i världen att slå en hörna direkt i mål. I Sydamerika kallas ett sådant mål ”Gol Olímpico” och detta gjorde Onzari 1924 i en landskamp mellan Argentina och Uruguay. Slutligen får man såklart inte glömma bort Guillermo Stábile. Anfallaren som kom till Huracán 1920 och spenderade hela det kommande decenniet, med alla framgångar som följd, innan han 1930 vann skytteligan i tiderna första VM-slutspel för sitt Argentina.

Huracán blev mästare 1921 efter att endast ha förlorat en match på 18 omgångar. Två år tidigare, när Racing blivit mästare, hade Primera Division delats in i två ligor efter att majoriten av klubbarna lämnat förbundets turnering och skapat en amatörligan istället. Därför spelades hädanefter, under nästan hela 20-talet och sedan några år på 30-talet efter att proffesionalismen införts, två stycken ligasäsonger. En som styrdes under AFA (förbundet) och en som styrdes av AAmF (amatörförbundet). Huracán blev kvar i i förbundets liga och det var denna man vann 1921. Guillermo Dannaher blev skytteligavinnare med sina 23 mål.

Huracán guldlag 1922.

Huracán spelade en anfallsglad och underhållande fotboll. Överlag var det just anfallslusten som präglade denna tid och flera decennier framåt i Argentina. Väldigt lite fokus låg på defensiven och lagen utgick främst ifrån idén att publiken skulle underhållas. Huracán följde upp sitt första ligaguld med att försvara det året efter.

1923 avbröts säsongen innan den var färdigspelad. Då ledde Huracán och Boca Juniors tabellen på lika många poäng, men där dom förstnämnda hade en match mindre spelad. Resultatet blev att Huracán och Boca Juniors fick göra upp i en avgörande match om ligatiteln i vilken Boca vann med 2-0. Huracán kändes sig förbisedda av förbundet och detta skulle vara en förlust som kom att skava i klubbens medvetande under en lång tid framöver.

Besvikelsen mildrades dock en aning av att man vann liga igen året efter. Det var den tredje ligatiteln på fyra år och Huracán började få erkänanndet runt om i Argentina som en storklubb man kunde räkna med. Guillermo Stábile visade upp sin målfarlighet och vann skytteligan på 17 gjorda mål. Återigen fick en avgörande match spelas om ligatiteln då Huracán hamnade på lika många poäng som Nueva Chicago. Men till skillnad ifrån året innan drog Huracán det längsta strået och kunde återigen titulera sig mästare.

Under hela 20-talet var Huracán konstant ett topplag i Argentina. Man utmanade varje säsong om ligatiteln och spelade en attraktiv fotboll. Föreningen fostrad lovande spelare och dom som plockades in, som t.ex. Guillermo Stábile, förädlades till det bättre. 1928 blev man mästare för fjärde gången under 20-talet, men det skulle visa sig bli det sista ligaguldet på 45 år.

1930-talet var på ingång och med detta kom professionalismen. Flera tongivande spelare hade redan – eller kom att lämna Huracán under 20-talets slut. José Laguna hade lagt skorna på hylla redan 1924, Luis Monti hade sedan länge lämnat och efter VM 1930 gick Guillermo Stábile till italienska Genoa.

Guillermo Stábile var en stor målgörare för Huracán.

Inledningen på det nya årtiodet blev därför jobbig för Huracáns vidkommande. Förändringarnas vindar blåste såväl internt som i hela den inhemska fotbollen. Dom största klubbarna, med flest medlemmar, krävde mer inflytande och fick också detta av förbundet. Därmed slank Huracán, som föll precis utanför ramen, en bit bakom och detta kom att påverka klubbens dragningskraft och konkurrenskraftighet under decennierna som följde.

Fr.o.m. 1934 och 33 år framåt i tiden vanns den argentinska ligan inte av något lag utanför dom fem största klubbarna – Boca Juniors, River Plate, Racing Club, Independiente och San Lorenzo. För Huracáns del blev titeltorkan ännu längre än så och det skulle dröja tills Luis Menotti revolutionerade deras offensiva spel, under inledningen på 70-talet, innan luftballongerna återigen var bäst i Argentina. Men det är en helt annan historia.