Inför Copa Liga Profesional 2022: Del 1

Den kommande säsongen i Argentina är bara en knapp vecka bort och därför kommer vi, på enkoppmate, att gå igenom samtliga lag i Primera Division. I sex stycken artiklar kommer ni att kunna läsa om våra tankar kring den kommande säsongen i Copa Liga Profesional.

Defensa y Justicia.
Grundad: 20 mars 1935.
Fjolårsplacering: 2.
Hemmaplan: Estadio Norberto ”Tito” Tomaghello. (Florencio Varela, Buenos Aires)
Antalet säsonger i Primera Division: 9.
Antal ligaguld: 0.
Tränare: Sebastián Beccacece.
Lagkapten: Ezequiel Unsain.

3 snabba frågor.
Tvåa ifjol och obesegrade i dom tolv avslutande omgångarna, varav tio av dessa var segrar. Hur bra är egentligen Defensa y Justicia?
Väldigt bra skulle jag säga. Man är utan tvekan en av ligans tveklöst mest välskötta förening. Att man nu lyckats förlänga med Unsain, köpt loss Walter Bou och dessutom fått in Agustín Fotana gör att jag ser dom som en titelkandidat.

Bara mästarna River Plate – och Lanús gjorde fler mål än Defensa y Justicia under fjolåret. Är offensiven deras största styrka?
Utan tvekan. Samtidigt ska man inte påstå att defensiven är mycket sämre den heller. Man släppte faktiskt bara in fem mål färre än River Plate under fjolåret.

Offensivt har Defensa y Justicia dock enormt mycket kvalité. Walter Bou, Agustín Fontana och Miguel Merentiel är samtliga goda för tio mål (minst) på en säsong. Defensa ser, med andra ord, väldigt intressanta ut offensivt.

Agustín Fontana lyckades inte alls i River Plate, men visade dessförinnan att han var en pålitlig målskytt under sin epok i Banfield. Vad talar för att han får det att lossna i Defensa y Justicia?
Att Defensa y Justicia är en otroligt gynnsam plats för att få fart på sin karriär igen. Det finns hur många exempel som helst på spelare som inte lyckats hos storklubbarna, men blomstrat i Florencio Varela. Fontana är ingen dålig anfallare och jag tror han kommer att bevisa det, med tydlighet, under den nästkommande säsongen.

Såhär spelar Defensa y Justicia:

Nyförvärv: Tomás Galván, Agustín Fontana (River Plate), Gabriel Alanis (Sarmiento), Nazareno Colombo (Estudiantes), Walter Bou (Boca Juniors), Braian Cuello (bosman, senast Almagro), Lucas Albertengo (bosman, senast Arsenal).

Förluster: Lucas Barrios, Valentín Larralde, Juan Miritello (San Martín de Tucumán), David Martínez (River Plate), Tomás Martínez (Aldosivi), Enzo Coacci (Estudiantes), Juan Villagra (San Martín S.J), Marcos Ledesma (Platense), N. González, T. Ortiz (Villa Dálmine), Pedro Tomicich (San Telmo), Aldo Maiz (Arsenal), Ignacio Cautela (San Telmo)

Sarmiento.
Grundad: 1 april 1911.
Fjolårsplacering: 24.
Hemmaplan: Estadio Eva Perón (Junín).
Antalet säsonger i Primera Division: 9.
Antal ligaguld: 0.
Tränare: Israel Damonte.
Lagkapten: Manuel Vicentini.

3 snabba frågor.
Sarmiento slutade tredje sist under fjolårssäsongen. Vad talar för att man kommer högre upp den här säsongen?
Egentligen ingenting. Truppen är inte bättre än att man ska hamna på den nedre halvan och även om det är ett cupformat, under denna första halvan av året, tror jag absolut inte att man kommer ta någon slutspelsplats.

Lisandro López är det tyngsta nyförvärvet för Sarmiento. Vad kan han tillföra?
En hel del. Lisandro López är fortfarande en duglig spelare, men man ska inte glömma bort att han börjar komma upp i åren och kommer inte alls ha lika bra medspelare, omkring sig, i Sarmiento som han hade hos Racing. En spelare med stor rutin – och en rejäl vinnarskalle får dock Sarmiento in och det ska såklart inte underskattas.

Israel Damonte är huvudtränare för Sarmiento numera. Kan han lyfta laget?
Tveksamt. Jag är inte helt såld på Damonte som tränare och hittills har han inte lyckats särskilt bra med något uppdrag han fått.

Såhär spelar Sarmiento:

Nyförvärv: Lisandro López (bosman, närmast Racing Club), Manuel Guanini (bosman, senast Newell’s Old Boys), Gonzalo Bettini (Central Córdoba), Jean Rosso (Liverpool Montevideo), Nicolás Femia (Etar Veliko), D. Gallardo (Ferro), E. Méndez (bosman), Federico Andueza (Plaza Colonia), Harrinson Mancilla (Gimnasia), Lucas Acosta (Lanús).

Förluster: F. Montero (Deportibo Maipú), Gabriel Graciani, Patricio Cucchi, Claudio Pombo (samtliga Instituto), Federico Mancinelli (Guillermo Brown), M. Molina (Atlanta), F. Bravo, N. Bazzana (båda bosman), Gabriel Alanis (Defensa y Justicia), Rodrigo Salinas (Atlético Grau), F. Antonini, B. Borasi (Flandria).

Tigre.
Grundad: 3 augusti 1902.
Fjolårsplacering: Uppflyttad ifrån Primera Nacional.
Hemmaplan: Estadio José Dellagiovanna (Victoria, Buenos Aires).
Antalet säsonger i Primera Division: 56.
Antal ligaguld: 0.
Tränare: Diego Martínez.
Lagkapten: Sebastián Prediger.

3 snabba frågor.
Pablo Magnín vann skytteligan i Primera Nacional med sina 22 mål. Är det dags för honom att bevisa sin målfarlighet även i Primera Division?
Det är det man hoppas lite på. Magnín är en fantastiskt skicklig avslutare, men har trots det spenderat majoriteten av sin karriär i dom lägre divisionerna. Med det sagt tror jag att han skulle kunna göra mer än en handfull mål under den kommande säsongen. Det känns som att han är i sitt livs form.

Alexis Castro hade en fin tid med Colón. Är det rent av ett kap som Tigre gjort?
Ja jag tror det. Jag blev faktiskt lite förvånad över att San Lorenzo inte ville behålla honom efter utlåningen till Colón. Castro är en teknisk – och hyfsat målfarlig mittfältare som säkerligen kommer bidra med en hel del till Tigre.

Tigre är tillbaka i Primera Division och gör sin 57:e säsong i landets högsta division. Har du saknat dom?
Absolut. Tigre hör hemma i Primera Division och man har dessutom en ganska stor supporterskara som gärna gör sig hörda. Välkomna tillbaka säger jag.

Såhär spelar Tigre:

Nyförvärv: Agustín Obando (Boca Juniors), Nicolás Demartini (Temperley), Franco Colidio (Inter), Oscár Salomón (Boca Juniors), Alexis Castro (San Lorenzo), Mateo Retegui (Boca Juniors, lån).

Förluster: Fernando Alarcón (Instituto), Milton Céliz (San Martín de Tucumán), Francisco González Metilli (Argentinos Juniors/Central Córdoba), L. Laborda, Diego Becker (Instituto), Francisco Oliver, Enzo Díaz (Ferro), Agustín Cardozo (Gimnasia).

Barracas Central.
Grundad: 5 april 1904.
Fjolårsplacering: Uppflyttad ifrån Primera Nacional.
Hemmaplan: Estadio Claudio Chiqui Tapia (Barracas, Buenos Aires).
Antalet säsonger i Primera Division: 16.
Antal ligaguld: 0.
Tränare: Rodolfo de Paoli.
Lagkapten: Iván Tapia.

3 snabba frågor.
Barracas Central har inte spelat i Primera Division sedan 30-talet. Är man redo nu?
Tveksamt. Visst har man gjort några intressanta nyförvärv i bl.a. Pablo Mouche, ifrån Sol de América, men överlag tycker jag att truppen känns på tok för begränsad.

Mycket snack, kring Barracas Central, handlade under fjolåret om att man var förbundets lag – och fick fördelar av domarna. Går det att tvätta bort denna stämpel när man nu är i Primera Division?
Nej det blir svårt. Man är på tok för starkt förknippade med förbundets ordförande Claudio Tapia. Dessvärre kommer man säkerligen att analyseras med ett förstoringsglas vid varenda domslut som går deras väg.

Är Barracas Central tillräckligt bra för den argentinska högstadivsionen?
Kort svar; nej. Samtidigt är man inte ensamma om att inte vara det. Primera Division skulle behöva bantas ner med minst tio lag.

Såhär spelar Barracas Central:

Nyförvärv: J. Díaz (Estudiantes), B. Calderara (Newell’s), R. Saracho (Quilmes), F. Mater (Almirante Brown), J. Blanco (All Boys), N. Bandiera, N. Ferreyra (Central), T. Lecanda (River), F. Castro (bosman), Pablo Mouche (Sol de América), B. Sepulveda (Estudiantes de Rio Cuarto).

Förluster: L. Colitto (Deportivo Cuenca), F. González (San Martín de Tucumán), G. Rehak, E. Ybañez, Germán Estigarribia (A. Italiano).