Juan Román Carrasco – spelaren som inte ens fick se ”Taxi driver” i Buenos Aires

Han kom, han gjorde mål och sedan lämnade han. Juan Román Carrascos epok i River Plate på blev kort och inte särskilt framgångsrik. Mest av allt trivdes inte mittfältaren i Buenos Aires – en stad han benämnde som oerhört tråkig. 

Storstadslivet är inte för alla människor. Jag minns själv en gång när jag kom till London och i samma sekund som jag klev in på Victoria Station drabbades jag av panik. Det var människor precis överallt. Trängseln, trafiken och hela uppenbarelsen gjorde att jag omgående hade kunnat tänka mig att sätta mig på första bästa plan hem igen. Något sådan kände kanske Juan Román Carrasco när han anlände till River Plate och Buenos Aires i slutet av 70-talet. 

Skillnaden mellan Carrasco och undertecknad var att han precis kommit ifrån spel i den uruguayanska storklubben Club Nacional – som bekant spelar i huvudstaden Montevideo. Därav borde rimligtvis Carrasco ha varit van vid storstadsvimlet. Men i Buenos Aires kände han sig aldrig hemma.

River Plate köpte loss honom, i januari 1979, för 500,000 dollar och hade stora förväntningar på sitt nytillskott. Carrasco inledde också förtroendegivande med att göra mål i sin debutmatch mot Vélez Sarsfield. Kort därefter började dock problemen att hopa sig. 

Den 27 april gick Carrasco av träningen efter att ha känt av en skadekänning. Senare samma dag tog han flyget hem till Montevideo för att hälsa på sin familj – något han fått tillåtelse att göra. Problemet var dock att han inte kom tillbaka till Buenos Aires vid avtalad tid och som resultat surnade huvudtränare Ángel Labruna till. 

Den 5 maj var Carrasco återigen i träning, men fanns inte med i tränarens kommande trupp och därför åkte mittfältaren återigen hem till Uruguay. Samtidigt kom det rapporter ifrån journalister i hans hemland som inte direkt talade till Carrascos fördel.

”Han är mer skicklig än intelligent, om man säger så. Han bråkade med nästan samtliga spelare under sin tid i Club Nacional och med Albino Freire slogs han med tre gånger under en och samma dag. Han är svår att ha att göra med. På planen vill han alltid vara i händelsernas centrum”.

Det som hade föranlett att Carrasco valde att lämna träningen den 27 april ska delvis ha haft att göra med att spelaren hört rykten om att tränaren Labruna skulle placera honom på bänken mot Newell’s Old Boys. Efter att ha gått tillbaka i förtid till omklädningsrummet för att få behandling, för sin påstådda skada, ska materialaren hört honom muttra; ”Jag är inte någon avbytare”.

Lagets huvudläkare, Héctor Melito, meddelade att mittfältaren gått av med en befarad skada och att han inte kunde avgöra förrän han gjort en mer genomgående undersökning, under den kommande dagen, ifall skadan verkligen existerade eller inte. Man kunde nästan höra misstanken i läkarens röst om att Carrasco eventuellt bluffade för att få tillåtelse att åka hem till Montevideo istället. 

Väl tillbaka i Argentina igen blev det aldrig fastställt vad för skada han egentligen hade. När Carrasco blev intervjuad av tidningen El Gráfico pratade han ganska frikostigt om sin situation och hymlade inte med att han absolut inte trivdes i Buenos Aires. 

”Jag förstår mig inte på Buenos Aires, det är alldeles för stort, för många människor, inga planer och inga grönområden. Trafiken är helt hysterisk. Det tar en evighet att ta sig ifrån den ena sidan av vägen till den andra. Jag är uttråkad här. Ibland går jag om min flickvän inte ens ut ifrån hotellet på en hel dag. Jag har velat se filmen ”Taxi driver” på bio, men inte orkat leta upp en biograf utan stannat inne istället. Ibland går vi inte ens ner för att äta lunch”. 

River Plate jobbade hårt för att Carrasco skulle få en egen lägenhet att bo i, men uruguayaren var kräsen. Han hittade helt enkelt ingenting som föll honom i smaken och samtliga började Ángel Labruna att tappa tålamodet med mittfältaren som inte ens såg ut att försöka acklimatisera sig till sitt nya lag och sin nya hemstad. 

”Såklart är jag orolig för hur det ska bli med Carrasco. Jag gör allt i min makt för att stärka honom och få honom att må bra, men det är inte enkelt”. 

Samtidigt talades det om att Carrasco hade svårt att få kontakt med övriga i laget. Han benämnde ingen av sina lagkamrater som vänner utan ”bara medspelare” och ”mina vänner finns hemma i Uruguay”. Samtidigt uttalade sig flera spelare på samma sätt.

”Uruguayarna i laget är bra spelare och fina killar, men det är svårt att komma dom in på livet. Speciellt Carrasco som inte pratar särskilt mycket. Han håller sig för sig själv och är väldigt introvert”.

Carrasco blev inte heller särskilt långvarig i River Plate. Redan 1980 lämnade han för Racing Club efter att ha gjort 13 mål på 37 ligamatcher med ”Los Millonarios”. Även i Racing blev vistelsen kort och redan efter en säsong flyttade Carrasco vidare till Tecos UAG i Mexiko. 

Totalt tillhörde Carrasco 14 klubbar – i sex olika länder – under sin karriär som varade ända till 2001. Då var han 45 år gammal. En rastlös själ som inte var helt enkel att ha att göra med. Hur mycket det berodde på honom själv, eller hans omgivning, går såklart alltid att diskutera. Men samtidigt hamnade Carrasco i bråk i många av dom klubbarna som tillhörde under sin karriär. 

Vad vi slutligen kan konstatera är att även en storstadsmetropol som Buenos Aires kan få folk att bli uttråkade. Framförallt om man inte ens kan hitta en biograf att se Taxi Driver på.