Un día como hoy: Inledningen på resan mot VM-guldet 1986

Idag är det på dagen 36 år sedan som Argentinas resa mot sitt andra VM-guld i historien började. Men upprinnelsen till mästerskapet i Mexiko 1986 och turneringen som sådan var knappast förskonad ifrån kontroverser.

Månaderna innan mästerskapets början inträffade något som kunde ställt allting på sin yttersta spets. Carlos Bilardo var en ifrågasatt förbundskapten som många tyckte spelade en alldeles för destruktiv fotboll. Det gick så pass långt att landets president vid tillfället, Raúl Alfonsin, bad sin idrottsminister att se över om det fanns någon möjlighet att sparka Bilardo innan mästerskapets början. Ministern ringde upp förbundets ordförande Julio Grondona och framförde önskemålet. Svaret ifrån den bestämda förbundsordföranden var kort och koncist.

”Ägna du dig åt rugby istället. För fotboll kan du inte ett jävla skit om”.

Bilardo satt kvar på sin post men fortsattes att ifrågasättas. Inte blev det bättre när han släppte truppen till mästerskapet som innehöll flera överraskning och där några spelare, förvånandsvärt, lämnades utanför. Kritiken gick så pass långt att Bilardo skickade iväg sin fru och sina barn till svärföräldrarna samtidigt som han själv släckte ner sitt hus och satte upp en skylt med texten ”till salu” utanför – allt för att få bli lämnad i fred.

Utanför truppen lämnades flera namnkunniga spelare som t.ex. Ricardo Gareca (spelaren som f.ö. gjorde målet som innebar kvalificeringen till mästerskapet), den legendariske målvakten Ubaldo Fillol, Enzo Trossero, Juan Barbas och Miguel Russo. Argast av dom alla var utan tvekan Trossero som uttryckte sig väldigt irriterat till tidningen El Gráfico efter att truppen blivit officiell.

”Tränaren har ljugit för mig. Han lovade mig en plats till VM men istället förrådde han mig”.

Även Barbas var härsken och insinuerade att förbundskaptenen inte enbart tagit beslutet på egen hand.

”Det finns spelare som är med enbart pga. att dom har satt press på tränaren”.

Carlos Bilardo ihop med Diego Maradona.

Flera journalister var inne på samma linje som Barbas och antydde att Bilardo mottagit rekommendationer – samt påtryckningar ifrån förbundets ordförande Julio Grondona. Man menade bl.a. att det funnits påtryckningar om att Ricardo Bochini skulle bli uttagen eftersom annars skulle en av Argentinas mest briljanta spelare någonsin pensionerats utan att ha deltagit i ett världsmästerskap – och hur skulle det sett ut?

Det fanns dock dom som försvarade förbundskaptenen och menade att Bilardo hade behållit en bas av spelare ända ifrån början av hans tid i landslaget tre år tidigare. Till exempel var sju av dom arton spelarna som togs ut i truppen med även i hans allra första landskamp och sex av dessa startade också i finalen mot Västtyskland.

Premiären för Argentina i världsmästerskapet spelades den 2 juni 1986 mot Sydkorea. Argentinarnas grupp innehöll också dom regerande världsmästarna Italien och Bulgarien som några dagar tidigare hade spelat oavgjort, 1-1, i en väldigt sömnig tillställning.

Argentina mot Sydkorea spelades på ett soldränkt Estadio Olímpico i Mexiko City. Bilardo hade gjort Diego Maradona till lagkapten och Napolis stjärna var utan tvekan frontfiguren för detta landslag – något som retade upp några av dom äldre spelarna i truppen, däribland Daniel Passarella. Mittbacken hade varit lagkapten under en lång tid i landslaget och tog fråntagandet av kaptensbindeln otroligt hårt.

Inför mästerskapet i Mexiko poserade Maradona och Passarella tillsammans på framsidan av tidningen El Gráfico med varsin sombrero på huvudet. Det skulle visa sig vara första och enda gången dessa båda herrar log tillsammans. Deras relation hade varit ansträngd ända sedan första gången Maradona klivit in i ett argentinsk landslagsomklädningsrum. Under VM i Mexiko skulle sedermera deras relation krascha totalt.

Maradona omringad av ett gäng sydkoreaner.

Detta var Sydkoreas blott andra framträdande i ett världsmästerskap. Det första hade slutat i ett monumentalt magplask i Schweiz 1954 där man förlorade båda sina matcher med en målskillnad på 0-16. Fotbollen i landet hade utvecklats, men trots det hade man ändå inget att sätta emot Argentina.

Bilardo ställde upp med ett 4-4-2-system, något som senare under turneringen skulle vridas till ett 3-5-2.

Argentinas startelva: Pumpido: José Brown, Garré, Clausen, Ruggeri: Batista, Giusti, Burruchaga, Maradona: Pasculli, Valdano.

Matchen rivstartade med att Valdano först gav Argentina ledningen i den sjätte spelminuten innan Ruggeri ökade på efter arton. När sedan Valdano tryckte dit sitt andra mål i inledningen av halvlek nummer två var matchen definitivt avgjord.

Argentina var, föga förvånande, bättre än Sydkorea i samtliga delar av planen. Koreanerna lyckades visserligen få in en reducering i slutet genom Park-Chang Sun, vilket också innebar deras första VM-mål någonsin, men det var såklart bara av ren akademisk betydelse.

Tack vare segern fick Argentina exakt den inledningen på turneringen som man hade hoppats på. Nu väntade ett betydligt svårare motstånd när Italien skulle stå för motståndet i Puebla.