Ignacio Malcorra; ”Den pojken som spelade på gatan finns fortfarande inom mig”

Han är en av nyckelspelarna i Miguel Ángel Russos Rosario Central som vann Copa Liga Profesional för ungefär en månad sedan, men Ignacio Malcorra är mer än detta. Han har varit ett stående inslag inom den argentinska fotbollen i över ett decennium.

Ignacio Malcorra har hunnit bli trettiosex år gammal och har under sin karriär blivit ett stående inslag inom den argentinska fotbollen. Under den föregående säsongen var han högst inblandad i Rosario Centrals succé som ledde de hela vägen till titeln i Copa Liga Profesional.

I en nyligen gjord intervju med den argentinska tidningen Olé berättar Malcorra om det senaste året och karriären i stort. 

”Allting började uppifrån (med Centrals succé). Klubbledningen har arbetat på ett bra sätt och fått ordning på föreningen. Miguel (Russo) satte därefter ihop en bra grupp och vi har ett väldigt ödmjukt lag som tar en match i taget. Vi har aldrig gett upp under resans gång.”

Malcorra fostrades, en gång i tiden, i River Plates ungdomsakademi dit han anlände som 14-åring. Dessförinnan hade han spelat mycket gatofotboll som liten, vilket han än idag anser har format honom som fotbollsspelare.

”Man lär sig alltid någonting när man spelar på gatan. Jag och mina kompisar brukar ställas mot pojkar ifrån andra områden och vi gjorde upp om lite läsk och stoltheten att vinna. Ibland gick det riktigt hett till i de matcherna.”

När speltiden uteblev i River Plate valde den då tjugoårige Malcorra att fortsätta någon annanstans. Först spelade han tre säsonger för C.A.I – eller Comisión de Actividades infantiles om man så vill – som på den här tiden huserade i landets näst högsta serie.

”Den pojken som spelade på gatan finns fortfarande kvar inom mig. Jag är hetlevrad, vill alltid vinna matcherna och lära mig nya saker. Detta är något som jag har tagit med mig igenom livet.”

Karriären fortsatte vidare till Aldosivi, Unión och därefter tre olika lag i Mexiko i form av Tijuana, Pumas och Atlas, innan Malcorra återigen var hemma i Argentina igen och den här gången tillsammans med Lanús. 


Det blev två säsonger i den vinröda klubben innan den tekniske mittfältaren blev klar för Rosario Central. Under ledning av Miguel Ángel Russo har den rutinerade Malcorra fortsatt att utvecklas och hittat rätt i rollen som enganche. 

”Miguel (Russo) har betytt allt för mig. Det var han som satte mig i rollen som enganche igen. När vi började säsongen spelade jag till vänster och Campaz spelade centralt, men efter den andra matchen bytte vi och därefter blev jag enganche. Jag tror att detta blev avgörande för säsongen eftersom laget sammanflätades och fick självförtroende. Han (Russo) kräver mycket ifrån oss, men ger samtidigt också oss friheten till att ta egna beslut när vi har bollen. Han vill att vi alltid att vi ska spela enkelt och gå framåt för att såra våra motståndare.”

En sak som alltid har varit signifikativt med Malcorra är hans speciella frisyrer. Själv medger han att detta blivit något av hans trademark inom den argentinska fotbollen.

”Jag har alltid bytt runt ganska mycket. Jag har haft snaggat, färgat och när jag anlände till Mexiko skaffade jag rastaflätor. I Lanús hade jag samma frisyr i två år innan jag tröttnade och klippte mig. Jag började att klippa mig på sidorna, men lämnade kvar hår i nacken. Jag har alltid tyckt om att ha det lång där bak. Jag får utstå en del gliringar ifrån såväl medspelare som motståndare, men jag bryr mig inte utan tar det hela som ett skämt. När jag åker buss med min frisör brukar han säga att alla ser likadana ut i håret och att det är omöjligt att skilja den ena ifrån den andra. Därefter skrattar vi tillsammans.”