Copa Ibarguren: Turneringen som försvann

1913. För över hundra år sedan grundades en turnering som skulle komma att pågå relativt kontinuerligt under de nästkommande trettio åren. Copa Ibarguren fick sitt namn efter ministern Carlos Ibarguren och det var också han som hade skänkt pokalen. 

Turneringen spelades i form av en enda match där vinnaren av Buenos Aires-mästerskapen (dvs. den argentinska ligan på den här tiden), och motsvarigheten i Rosarios inhemska mästerskap, slogs om pokalen.

1913 spelades den första upplagan av turneringen och under det första decenniet kom Racing att dominera turneringen. La Academia hade en riktig guldålder under 1910-talet och vann ligan vid inte mindre än sju raka tillfällen. 

Givetvis transfererades även deras framgångar över till Copa Ibarguren. Racing vann nämligen turneringen fem av de första sex gångerna och kunde, vid samtliga tillfällen, mönstra ett namnkunnigt lag. I 1913-års final ställdes de mot Newell’s Old Boys och vann med 3-1 efter ett hattrick av Alberto Marcovecchio. Startelvan utgjordes av flera profilstarka spelare – däribland Alberto Ohaco och Armando Reyes.

Det första laget att vinna turneringen förutom Racing var Rosario Central. De bärgade pokalen 1915 efter att ha besegrat just Racing i finalen med 3-1. 

Under slutskedet av 1910-talet avtog Racings dominans och gav i stället utrymme för andra klubbar att kliva fram. 1919 vann Boca Juniors sin första pokal i Copa Ibarguren och det skulle komma att bli ytterligare fyra gånger som storklubben fick sitt namn ingraverat i trofén. 

1920 vann den lilla och ganska obetydliga föreningen Tiro Federal pokalen efter att ha krossat Boca Juniors i finalen med 4-0. 

Vidare hade Independiente och Huracán glädjen att vinna två gånger vardera. Huracáns första titel kom 1922 och blev en dramatisk sådan mot Newell’s Old Boys. Första mötet slutade oavgjort och tvingade därigenom fram ett omspel som Huracán vann med 1-0. Överhuvudtaget var 1920-talet ett bra årtionde för el Globo. De vann faktiskt den inhemska ligan vid inte mindre än fyra gånger under 20-talet.

Fram till 1925 spelades turneringen årligen. Därefter blev det ett uppehåll fram till 1937 för att sedan återigen ha ett uppehåll efter 1942. Sedan ebbade turneringen sakta men säkert ut och den sista upplagan genomfördes 1958. 

Var originalpokalen finns är höjt i dunkel. Kanske gjorde den likadant som turneringen själv – nämligen försvann.