Sedan 2007 har Boca Juniors supportrar längtat, hoppats och gjort allt de kunnat för klubben skulle lyckas att vinna sin sjunde titel i Copa Libertadores. Ikväll har de chansen att uppfylla denna dröm.
Det har varit en lång jakt på att tangera Independientes rekord på sju vunna titlar i Sydamerikas mest prestigefyllda turnering. Ända sedan Riquelme och Martín Palermo höjde pokalen mot skyn 2007, i Porto Alegre, har Boca Juniors ständigt jagat nästa titel.
Sedan dess har den argentinska storklubben varit i final vid två tillfällen varvid båda har laget förlorat. Senast var 2018 när ärkerivalerna River Plate stod för motståndet och efter en dramatisk final – som blev flyttad till Madrid efter att Bocas spelarbuss träffats av en sten – gick River segrande ur denna.
Årets säsong, för Bocas vidkommande, påminner sannerligen inte alls om någon av de tidigare. Laget har inte kört över något motstånd utan har lyckats att ta sig till finalen genom att vinna tre raka dubbelmöten efter straffavgörande. Med det sagt ska såklart ingenting tas ifrån deras bedrift. Samtidigt ska man ha med sig att Boca sällan styr spelet i sina matcher och lär knappast göra det i afton heller.
Med sig på resan till Brasilien har de närmare 50,000 supportrar och igår syntes majoriteten av dessa ta över den stora stranden Copacabana i Rio de Janeiro. Inramningen ikväll, på den mytomspunna Maracanã, kommer inte att lämna någon besviken när två kortsidor med 20,000 supportrar på vardera kommer att rama in spektaklet på ett värdigt sätt.
För Boca gäller det att hålla ett extra vakande öga på den argentinske anfallaren Germán Cano som leder skytteligan i årets Copa Libertadores på tolv gjorda mål. Personligen är jag, som vid tidigare tillfällen i år, orolig för Bocas försvarsspel. Med tanke på att Marcos Rojo drog på sig ett rött kort i semifinalen kommer Nicolás Valentini att ersätta honom i mittbackslåset. Han har sett väldigt svajig ut och i honom finns det ett stort frågetecken för storklubben.
Offensivt ställs mycket hopp till Valentín Barco, Miguel Merentiel och Edinson Cavani. Känslan är att det kommer att krävas en topprestation av dessa för att finalen ska gå Bocas väg.
***
Tidigare titlar i Copa Libertadores.
1977.
Efter att ha gått obesegrade igenom hela gruppspelet – som innehöll bland annat River Plate – tog sig Boca Juniors, under ledning av Juan Carlos Lorenzo, till finalen mot brasilianska Cruzeiro. Här vann lagen varsin match, vilket tvingade fram en tredje och avgörande final i Montevideo. Den matchen slutade mållöst och fick avgöras ifrån elvameterspunkten. Här var Boca strået vassare och satte samtliga av sina straffar.
1978.
I egenskap av regerande mästare fick Boca Juniors fri lejd till semifinalspelet där River Plate och Atlético Mineiro avfärdades. Den första finalmatchen, mot colombianska Deportivo Cali – som f.ö. tränades av Carlos Bilardo – slutade mållöst i Colombia. Returen vann sedan Boca med klara 4-0 efter att Hugo Perotti gjort två mål och Ernesto Mastrángelo samt Carlos Horacio Salinas gjort varsitt.
2000.
22 år efter den senaste pokalen vann till sist Boca Juniors sin tredje titel i Copa Libertadores. Under ledning av Carlos Bianchi inleddes en guldepok för storklubben, vilken skulle involvera tre Libertadores-titlar på fyra år. Finalen mot brasilianska Palmeiras blev raffinerande och tvingade fram ett straffavgörande i São Paulo. Här blev Bocas målvakt, Óscar Córdoba, stor matchhjälte och frälste sitt lag.
2001.
Som regerande mästare krossade Boca nästan allt motstånd i gruppspelet och vann fem av sex matcher. Därefter kryssade de sig fram till finalen efter att ha besegrat colombianska Junior, brasilianska Vasco da Gama och Palmeiras. I finalen väntade sedan mexikanska Cruz Azul och även denna gång blev det ett dramatisk straffavgörande där Óscar Córdoba återigen blev stor matchhjälte.
2003.
Efter att ha åkt ur redan i kvartsfinalen 2002 var Boca Juniors återigen framme i en final 2003. Denna gång ställdes de mot brasilianska Santos med en ung Robinho i laget och det var inget snack om vem som var det bästa laget. Boca vann nämligen båda mötena och siffrorna skrevs till klara 5-1. Marcelo Delgado gjorde tre av målen och även Carlos Tevez hamnade i målprotokollet.
2007.
2004 hade Boca Juniors nått finalen igen, men föll mot colombianska Once Caldas. Därefter blev det bara kvartsfinal 2005 och 2006 deltog de inte ens. Men 2007 var Boca återigen högst upp på prispallen. Med Miguel Ángel Russo på tränarbänken – i stället för Carlos Bianchi – gled Boca förbi lag efter lag på vägen mot finalen mot Grêmio. Väl där var det inget snack om saken. Det första mötet vanns med 3-0 på La Bomboenra efter mål av Rodrigo Palacios, Juan Román Riquelme och ett självmål. I returmötet vann Boca därefter med 2-0 efter dubbla mål av Riquelme.
enkoppmate.com 