1991. Att det fanns en tid då Gabriel Batistuta var en ifrågasatt målskytt känns idag som en utopi. Men den tiden har funnits och det var många som inte alls såg anfallarens storhet.
Vi skruvar tillbaka klockan och hamnar i februari 1991. Boca Juniors har precis besegrat Independiente med 2-0 i en den årliga sommarturneringen i Mar del Plata.
Gabriel Batistuta gjorde ett av målen och folk började mer flitigt att nämna hans namn i positiva ordalag. Anfallaren hade dock emellertid varit ifrågasatt under en tid tillbaka. Han kom fram i Newell’s Old Boys, men tiden därefter hos River Plate blev ingen succé utan han hamnade i stället hos ärkerivalerna Boca Juniors.
Tidningen El Gráfico nämnde att anfallaren hade vant den kräsna publiken med att missa målchanser.
”Vem som helst som har sett honom bränna målchanser på löpande band, eller haft problem att dominera bollen, kan säkert ha blivit förvånade över anfallarens insats i Mar del Plata-natten. Ostoppbar med sin fysik, modig till att ständigt visa sig och briljant när han satte upp (Diego) Lattore till dennes mål.”
Matchens första mål prickade alltså in av Batistuta och därefter satte Latorre spiken i kistan – framspelad av Batigol – när det endast återstod en minut av matchen.
Vid den här tidpunkten hade Boca gått nio år utan att vinna någon stor titel. Inte sedan Diego Maradona och Miguel Ángel Brindisi bildade ett fruktat anfallspar hade storklubben lyckats att vinna den inhemska ligan. En som hade kritiserats hårt var den dåvarande vicepresidenten Carlos Heller.
”När man representerar en klubb som Boca Juniors finns såklart alltid pressen där. Ännu mer om det gått nästan tio år sedan den senaste titeln.”
Nu hette i stället anfallsparet Batistuta och Latorre och redan senare under 1991 skulle Boca lyckas vinna Clausuran samtidigt som Batistuta toppade skytteligan.
Med den uruguayanska tränaren Óscar Tabárez fick anfallaren plötsligt saker och ting att stämma och en stor anledning till detta var att Batistuta fått flytta till en mer central anfallsplats, än ute på kanten. Samarbetet med Latorre utvecklades positivt och de båda förvandlades till ett av landets främsta anfallspar.
Redan under mitten av året hade Batistutas namn börjat att cirkulera bland några av de största klubbarna i Europa och efter Copa América 1991 – som Argentina för övrigt vann – kritade anfallaren på ett kontrakt med den italienska klubben Fiorentina.
Det gick onekligen snabbt ifrån att ha varit ifrågasatt till det definitiva genombrottet för Gabriel Batistuta. Man skulle faktiskt kunna påstå att allt började under en ljummen sommarkväll i Mar del Plata 1991.
El Gráfico-minnen: När Batistuta briljerade under den årliga sommarturneringen i Mar del Plata
