1905. Copa Lipton är turneringen alla snackar om

1905. Copa Lipton var en liten turnering som spelades nästan varje år mellan 1905 och 1929. Att trofén skänktes av en skotsk te-magnat var såklart ytterligare en uppseendeväckande detalj till hela spektaklet som gör den minnesvärd än idag.

Att klassificera Copa Lipton som en turnering är kanske egentligen inte det korrekta ordvalet att använda då det bara var Argentina och Uruguay som deltog. Trofén hade donerats av den skotske te-magnaten Thomas Lipton och därför fick också turneringen bära hans namn. Den skotske affärsmannen var nämligen otroligt sportintresserad och donerade även troféer till flertalet idrottstävlingar i Europa under inledningen av 1900-talet.

Copa Lipton spelades en gång om året där man alternerade mellan Buenos Aires och Montevideo som skådespelsplats. Första mötet slutade mållöst i Argentinas huvudstad medan argentinarna gick segrande ur mötet som spelades i Montevideo året efter. Under denna tidiga epok inom den sydamerikanska fotbollen satte grogrunden för den rivalitet som skulle växa sig väldigt stark mellan Argentina och Uruguay.  

Dom båda länderna hade sina epoker där man vann turneringen flera år i rad. Men när Argentina tillslut besegrade Uruguay 1937 var det deras första seger i Copa Lipton (bortsett ifrån turneringen 1928) på sju raka turneringar. Detta är också en match som återgetts i tidningen El Gráfico på ett mycket detaljerat sätt.

Mötet spelades, som sagt, 1937 och på en helgdag vilket tillät en storpublik att inta Independientes hemmaplan i Avellaneda. Tusentals ivriga supportrar kunde med glädje beskåda när Argentina besegrade sina nordliga antagonister med 5–1 – den största segern i Copa Lipton någonsin. Tre av målen prickades in av den skicklige Huracán-anfallaren Herminio Masantonio och Argentina prisades för sin insats. El Gráfico beskrev matchhjälten såhär: ”Utan att vara den idealiske spelaren, spelade han bra och resulterade i en mer framträdande – och farlig anfallare än vad Mervezy gjorde”.

Spelaren som Masantonio rakt av jämförs med var Juan Andrés Marvezy som, bara några dagar innan, hade startat när Argentina mött Uruguay i den andra turneringen som dom båda länderna brukade drabba samman i – Copa Newton. Argentina hade vunnit även den matchen, då med 3–0, men Masantonios insats hade varit betydligt mer tillfredsställande än Marvezys varit i Uruguay. Det var också den enda ändringen som Argentina gjorde, i sin startelva, mellan dom båda matcherna.

Herminio Masantonio tillsammans med Bruno Rodolfi.

Uruguay däremot ställde upp med ett betydligt mer b-betonat lag i mötet som spelades i Copa Lipton och det var såklart en av anledningarna till att Argentina vann med 5–1. Kvalitetsmässigt var dock mötet i Avellaneda en sevärd tillställning. Argentina bjöd sin publik på en minnesvärd match och dom flesta gick hem med en stor förväntan inför framtiden.

Samma år vann Argentina dessutom Copa América för femte gången i historien och det mesta såg onekligen ljust ut. Att landslaget sedan valde att inte delta i VM 1938 och sedan inte var med i ett världsmästerskap förrän 1958 gjorde att denna generation aldrig fick visa upp vad man gick för på den största av scener. Frågan som man många gånger ställt sig är hur många mål Herminio Masantonio – eller för den delen Antonio Sastre hade gjort i ett världsmästerskap. Den frågan får vi dessvärre aldrig något svar på.

Fotnot: Argentina vann Copa Lipton flest gånger – 18 stycken. Den sista upplagan spelades faktiskt så pass sent som 1992. Men turneringen arrangerades bara 8 gånger efter 30-talet.